- Project Runeberg -  Tio år i Ryssland /
232

(1948) [MARC] Author: Karl Larsson - Tema: Russia
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XXVIII. Sorgebudskap

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Ryssland, så hade det icke varit bättre för dem. Först den
27 februari nåddes de av ett meddelande från yttervärlden.
Då hade ett helt år gått, sedan de fingo något brev från
mig, fastän jag hela tiden fortsatt att skriva brev efter
brev. Underrättelsen kom i form av ett genom pastor
North i Moskva förmedlat telegram från kommendör
Catherine Booth med förfrågan om ställningen.
Kamraterna voro också i stånd att sända ett svar, vari de nämnde
något om officerarna i allmänhet, att en dött, att
stabskapten Boije var mycket sjuk samt att de ej voro i behov av
några penningar.

I ett brev av den 7 april meddelade herr Boije mig att
han sammanträffat med en engelsk dam, som just kommit
över gränsen till Finland och av vilken han erhållit några
personliga meddelanden om ställningen. Denna dam hade
lördagen den 27 mars besökt stabskapten Boije. I två
timmar hade hon emellertid fått vänta, emedan stabskaptenen
varit medvetslös. Sedan hon vaknat upp och de haft en
stunds samtal, skrev hon ett brev till sin far. Det var ett
slags avskedsbrev, enär läkaren förklarat att han fruktade
att hon icke kunde föras över gränsen till Finland och att
hon icke hade mer än två veckor att leva. I detta brev
säger hon bl. a.:

Mycket snart går jag hem till Gud, och då är allt väl.
Glädjens med mig! I sällskap med mamma skall jag vänta
på er alla. Om Gud vill, så kan han låta mig bli frisk, och
då kommer jag, så snart jag bara kan. Hälsa särskilt överste
Larsson att jag försökt arbeta, men det har icke gått, som
man önskat. Han förstår nog. Jag skall följa er, se allt
däruppifrån och vara er närmare än nu och älska er alla
hem, dit upp.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 03:48:49 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tioryss/0236.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free