- Project Runeberg -  Tjänarinnebladet utgifvet av Stockholms tjänarinneförening / 1907 /
2

(1905-1908)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 3

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

lagarna och betala skatt samt emedan de,
likaväl som männen äro skyldiga att
arbeta. Men så länge rösträtt ej tillerkännes
ett lands alla myndiga medborgare,
(myndighetsåldern må nu räknas från 21 eller
25 år), så är det i det landet ingen
allmän rösträtt.

För att Sverige verkligen skall kunna
få allmän rösträtt måste därför kvinnorna
komma med. Nu är det så, att det af
1907 års riksdag antagna rösträttsförslaget
ej kan blifva lag förrän det blifvit antaget
af ännu en riksdag efter nya val. Nya
val af riksdagsmän till andra kammaren
sker till 1909 års riksdag. Kunde
kvinnornas rösträtt blifva antagen af 1908
års riksdag, så finge vi kvinnor således
rösträtt samtidigt med att allmän rösträtt
blefve införd. Emedan vi ej vilja blifva
lämnade på efterkälken, därför är det vi
kvinnor nu arbeta för att få fram
lösningen af vår rösträttsfråga år 1908.

Hvad kunna kvinnor som gå i sitt
dagliga arbete utan inflytande på
samhällsangelägenheterna göra häråt? Jo, de kunna
uttala sin önskan om rösträtt enskildt
till sin omgifning och offentligt genom
att deltaga i möten, som stödja kvinnornas
rättvisa sak[1], samt genom att ingå som
medlemmar i rösträttsförening.[2] Vidare
kunna de bilda sig. Stockholms
Tjänarinneförening vill vara i sin mån en
bildningshärd för tjänarinnekåren.


I vinter anordnas af Landsföreningen
för kvinnans politiska rösträtt kurser för
kvinnor i samhällslära från oktober till
maj måndag och torsdag kl. 7—9 eller
8—9. Biljetter till nedsatt pris kan
anskaffas genom Tjänarinneföreningens
ordförande Elisabeth Andersson. Tänk om
en och annan tjänarinna kunde aftala att
få bli ledig måndag och torsdag afton
för att deltaga i dessa bildningskurser.
Det vore en triumf för tjänarinnesaken!

Hvarje kvinna, hur bunden hon än är.
kan emellertid alltid önska rösträtt och
på så sätt likväl bidraga till de svenska
kvinnornas rösträttsseger.

                                Anna Lindhagen.

illustration placeholder

Tjänarinnefackföreningar i Ryssland.



Under den senaste sommaren har såväl
i Petersburg som i flera andra ryska städer
bildats tjänarinnefackföreningar, hvilka
märkvärdigt nog fått vara i fred för
polisen trots det att under det senaste
halfåret andra fackföreningar förföljts på det
våldsammaste. Särskildt
Petersburgsföreningen har utvecklat en liflig verksamhet.
På sitt möte lördagen den 7 sept. beslöt
den, enligt tidningen »Russ», att söka få
Tjänarinneförbundet legaliserat. På ett
föregående möte hade föreningen beslutat
att dess medlemmar skulle hvar för sig hos
sina matmödrar försöka att genomföra ett
aftal, enligt hvilket lönen skulle höjas och
13 timmars maximiarbetsdag införas för
tjänarinnorna. 120 sådana försök
rapporterades. Af dessa hade 86 fått
aftalet helt och hållet genomfört, 20 delvis
och 14 fått bestämt afslag. Föreningen
beslöt att upprätta en
platsanskaffningsbyrå för tjänarinnor samt att grunda en
egen restaurant med matsalar och thehall.

illustration placeholder

På besök i Köpenhamns
tjenestepigeforening.



Med glädje mottog jag inbjudning från
Köpenhamns tjenestepigeforening att besöka
deras fackskola, samt öfvervara De
samvirkende danske tjenestepigeforeningers
kongress som skulle hållas den 3 och 4 juli
d. å.

Då denna tidning tidigare utförligt
redogjort för skolan, vill jag ej återupprepa
detsamma, endast säga att den hittills fyllt
sitt ändamål på ett utmärkt sätt! Elever
äro antagna ända till maj 1909. Under
det sista året har tjänarinneföreningen
ökats med 300 nya medlemmar. Denna
storartade anslutning beror i hög grad på
skolan, ingen kan nämligen bli elev där
utan att tillhöra föreningen.

Vid kongressen — som arbetade med
beundransvärd ordning och reda —
förekommo många intressanta frågor bl. a.:
tjänstehjonsstadgans afskaffande.
Diskussionen inleddes af frk Christensen, som
framhöll att tjänstehjonsstadgan borde
afskaffas helt och fullt. Det skulle finnas
en skyddslag för omyndiga, men den skulle
vara lika för alla, oafsedt om de vore
butiksbiträden, fabriksarbeterskor eller
tjänarinnor. Hon föreslog att D. s. d.
tjenestepigeforeninger skulle vara beredda på att
anordna protestmöten öfver hela landet,
mot det förslag till ny tjänstehjonsstadga,
som snart kunde vara att vänta från den
kommitté som hade frågan om hand.

Kongressen beslöt i enlighet med frkn
Christensens förslag.

Den fråga som allra grundligast
diskuterades var: Huru få tjänarinnornas
kvällsarbete afskaffat och större
söndagsledighet införd. Som bekant ha
tjänarinneföreningarna i Danmark sökt införa
kontrakt mellan husmödrar och tjänarinnor.
I dessa bestämmes att allt gröfre arbete
såsom tvätt, strykning, borstning m. m.
ej får förekomma efter kl. 7 e. m. samt
att söndagsledighet skall erhållas efter
kl. 2 hvarannan söndag.

Det har emellertid visat sig att en stor
del af dem som ha kontrakt ej efterlefva
desamma.

Efter en lång och mångsidig debatt
beslöt kongressen, att styrelsemedlemmarna
skulle få i uppdrag, att besöka de
medlemmar som vore anställda på kontrakt,
för att tillse att dessa verkligen efterlefdes,
samt att namnen på de husmödrar och
tjänarinnor som ej höllo kontrakten i helgd
skulle införas i Tjenestepigernas Blad. Man
trodde nämligen att detta skulle blifva en
drifvande sporre, då det ju ej är
synnerligen angenämt att »komma i tidningen».

På torsdagen afslöts kongressen med en
mycket lyckad festmiddag på skolan. Frk
Christensen tackade deltagarna för deras
nitiska arbete, och uppmanade dem att,
då de komma hem till sina respektive
föreningar, i praktiken omsätta hvad
kongressen beslutat.

Det var uppfriskande att sammanträffa
med så många för sin sak entusiastiska
och hängifna kvinnor. Kvinnor, som
pröfvat hvad det vill säga att strida mot
okunnighet, fördomar och slöhet, men som
också genom striden vunnit styrka och
erfarenhet.

Alla sände de varmaste hälsningar till
sina kolleger i Sverige och uttalade den
önskan att en skandinavisk
tjänarinnekongress snart måtte komma till stånd.

                                Elisabet Andersson.

illustration placeholder

Tjänsteflickornas ställning
på landet.



De kvinnliga tjänarnas ställning på
landet, där de ännu i regel stå under den
onaturliga tjänstehjonsstadgan, är
beklagansvärd och i många fall rent af olidlig.
Det finns ännu godt om husbönder och
husmödrar hvilka visa sina tjänstflickor
allt annat än ett vänligt bemötande. Hårdt
arbete, dålig kost och ett rått och brutalt
bemötande från husbondefolkets sida gör
det ofta omöjligt för en tjänstflicka att
kvarstanna i tjänsten. När hon så genom
dylikt bemötande tvingas att lämna
platsen, drar sig ej husbonden för att
tillämpa den medeltidsmässiga
tjänstehjonsstadgan. Denna stadgas bestämmelser
iakttagas ytterst noggrant ifråga om
tjänsteflickans skyldigheter men lämnas åsido
ifråga om hennes rättigheter.

Dessa rättigheter äro dock af föga värde,
dels därför att stora svårigheter möter för
en tjänstflicka att göra sin rätt gällande
och dels därför att de öfriga
bestämmelserna i stadgan nästan fullständigt
neutraliserar dem och ställer tjänaren gent emot
husbonden i en nära nog rättslös ställning.
Vi tillåta oss anföra ett par bestämmelser
ur den förträffliga stadgan som till fullo
styrker vårt påstående här ofvan. I § 10
heter det bl. a.: — — — »Är
tjänestehjon försumligt, gensträfvigt eller
oordentligt och låter det sig ej rättas, eller visar
det sig otroget, okunnigt eller eljest
odugligt i tjänsten, må det därifrån skiljas,
efter ty i 5 § sägs, (anmälan till
kronofogde eller länsman) med förlust af hela
lönen samt erhålle sådant betyg det
förtjänar — — —»

I 16 § heter det: »Med tjänstehjon,
som under förbjuden tid anträffats å
krogar, källare eller näringsställen, eller som,
utan husbondens lof, begifver sig ur dess
hus, eller utöfver erhållet tillstånd sin
hemkomst fördröjer, eller öfver natten är
borta, förfares som i 10 § sagt är».

Som synes präktiga bestämmelser för
husbönder som vilja trakassera sina tjänare.

Svårigheterna för en tjänsteflicka att
göra sina minimala rättigheter gällande
då de undanhållas henne, ligger

[1] Stort opinionsmöte för kvinnans rösträtt
hålles i cirkus å Djurgården söndagen d. 17
november kl. 2.
[2] I Sverige finnes nu 105 kvinnliga
rösträttsföreningar och ständigt bildas nya sådana.
Årsafgiften är 75 öre.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:16:35 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tjanbladet/1907/0018.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free