- Project Runeberg -  Tjänarinnebladet utgifvet av Stockholms tjänarinneförening / 1907 /
6

(1905-1908)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 4

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

kvinnorna till hjältar. Sedan dess ha
förhållandena ändrats. Maskinen, som gjort
så stora revolter på alla områden, har
med sin arbetslättande inverkan gjort att
kvinnorna kunna mata dem lika väl som
männen och eftersom den kvinnliga
arbetskraften sålde sig billigare än den manliga,
valde fabrikanterna den förra för att
erhålla så mycket större profit på arbetet.
Om inte männen skulle tvingas till
arbetslöshet sågo de sig nödsakade att arbeta
för samma betalning som kvinnorna. I
stället för att vara en välsignelse, förde
maskinen i öfvergångsåren med sig mycket
elände. Kvinnorna tvingades in i
industrien, emedan det arbete de förut
sysselsatt sig med i hemmet, utfördes lika godt
och till billigare pris än kvinnan i
hemmet kunde tillverka det för och hennes
arbete på fabriken betalades också något
bättre än i hemmet, men dock betydligt
mindre än mannens. Vid hvarje nytt
framsteg i maskintekniken drefvos männen i
arbetslöshet och kvinnorna i arbete.
Under sådana förhållanden urståndsattes
mannen att underhålla familjen. Först genom
organisationen blef det möjligt att till en
del inverka reglerande på dessa osunda
förhållanden. Det var icke lättsinne eller
olust för husligt arbete som drefvo
kvinnorna bort från hemmen och till
arbetsmarknaden, utan det var nöden och längtan
efter frihet. Men eftersom kvinnoarbetet
icke kan afskaffas, måste män och kvinnor
arbeta för gemensamma intressen.
Kvinnan såväl som mannen måste organisera
sig både fackligt och politiskt. Kvinnorna
måste lära sig förstå att lagstiftningsarbetet
äfven rör dem som människor och
medborgarinnor, såsom arbeterskor, såsom
hustrur och mödrar. Och om kvinnan
ger sig tid och ser efter hvilket af de
många politiska partierna som odelat
arbetar för allas likställighet, så finner hon
att det är socialismen, ty den vill göra
henne till medborgarinna i samhället och
ställa henne jämnbördig med mannen.
Kvinnan skall vara med i
lagstiftningsarbetet, ty det är hon som får fostra upp
det kommande släktet och arbetarekvinnan
skulle vara med därom framför någon
annan, ty det är hon som får bära de största
bekymren och vara offer för det mesta
samhällseländet. Det är därför nödvändigt
att arbetarkvinnan inser sina skyldigheter
mot sig själf, samhället och eftervärlden.
Hon skall lära sig förstå männens kamp,
sätta sig in i vår tids brännande frågor
och skola sig för deltagandet i
proletariatets gemensamma arbete, ty »kvinnor, I
ägen i bröstet en hjärtanas makt, ej åt
andra förlänt», därför »kvinnor, sluten er
samman att grunda en ljusets och
framtidens makt», ty »kvinnor, i vaggorna
gunga den sådd, som gör framtiden klen
eller stor.»

Det är att hoppas att denna
entusiastiska, lättlästa och agigatoriska lilla bok
skall läsas af alla landets arbetarkvinnor.
Den erhålles för en tioöring. Det är
verkligen glädjande att på detta område,
som förut varit så fattigt på litteratur, nu
skymtar en ljusning till det bättre.

                                Q.

*     *
*



I Skärselden, af Kristina Nilsson
(Albert Bonniers förlag) pris 2 kr.

I Skärselden är ett nytt arbete af den
skånska författarinnan. Det är en
fortsättning på hennes förut utgifna bok »Två
Kvinnor». Den är ledigt och lätt skrifven
på skånskt bygdemål. I denna bok
erkänner författarinnan sin ståndpunkt till
arbetarefrågan, i synnerhet landsbygdens
tjänande klass. Hon skildrar hur »pigorna»
på landet har det, hur de få nöja sig med
ett eländigt hål till rum att krypa i, hur
maten för det mesta består af sill, potatis
och separerad mjölk och nöjet det är att
gå i kyrkan; men, säger författarinnan
»inte vill husbönder räkna sina pigor och
drängar i syskonskaran och vårda sig om
deras kroppar såsom de göra om deras
själar». Och sedan när nyare tiders kultur
kommit till bygden i form af en
socialdemokratisk ungdomsklubb som uppväcker den
sofvande ungdomen, då himla sig
husbönder öfver tjänarne som hafva det så bra,
som slippa att hafva bry och bekymmer
för något, utan bara äro lata och inte
vilja arbeta.

Boken är en skatt och bör läsas af alla
och i synnerhet af den klass från hvilken
författarinnan själf utgått. Den är fullt
öfverensstämmande med verkliga
förhållandet.                H. G.

illustration placeholder

Tjänsteförhållanden
i Amerika.



Öfver detta ämne höll en doktor Elsa
Conrad från Amerika föredrag i Berlin
fredagen den 15 nov. 1907. Mötet var
anordnat af borgerliga kvinnor och en
mängd tjänstflickor voro närvarande, som
med stort intresse åhörde d:r Conrads
föredrag. Hon hälsade den unga tyska
tjänarinnerörelsen som en glädjande
företeelse och påvisade hurusom en stor del
af hushållsarbetet öfvertagits af industrin
och därmed hade tjänarnes ställning
betydligt förändrats. Genom en rad
uppfinningar på det husliga arbetsområdet hade
ett stort antal tjänare gjorts öfverflödiga
och i stället måst gå öfver i industrien.
Äfven bland tjänarne börjar nu
klassmedvetandet att vakna och den nya
tjänarinnerörelsen gifver vid handen att det förut
mera personliga förhållandet mellan tjänare
och husbönder kommer att aflösas af rent
fackliga aftal. Detta är förhållandet i
mycket stor utsträckning i Amerika. Tal.
skildrade sina egna erfarenheter i
tjänarespörsmålet från Nordamerika. Under
nybyggesperioden såldes tjänare från England
till Amerika på bestämda tider och måste
antaga platser på 5 och 7 år. Ofta
behandlades de mycket sämre än negrerna.
Under år 1666 såldes från England 10 000
tjänare till Amerika och först i slutet af
1700-talet stiftades lagar till skydd för
tjänarne. I dessa lagar inrymdes sådana
bestämmelser som om en tjänare fick en
tand inslagen eller ett öga skadat af sin
husbonde, ägde han rätt att lämna platsen;
men rymmande ur platserna straffades i
regel hårdt.

Under den andra perioden, som började
med oafhängighetskriget 1776 och pågick
till den stora invandringen 1850, började
en bättre tid för tjänstefolket. De hvita
tjänarne blefvo fria och ansågos som
medlemmar af familjen och behandlades som
sådana.

Den tredje perioden däremot kom med
helt andra förhållanden. Hungersnöden i
Irland 1846 dref icke mindre än 100,000
personer till Förenta Staterna. 1848 foro
stora massor från Tyskland till Amerika,
och bland de invandrande funnos ett stort
antal kvinnor. De flesta af dem togo
platser som tjänsteflickor. Dessa främlingar
behandlades af amerikanarne med största
ringaktning och ansågos af infödingarne
som barbarer. Ingen amerikansk flicka
ville mer antaga plats som tjänarinna,
därtill hade man ju främlingarna, som mycket
villigt antogo sådana platser.

Men obenägenheten mot att taga plats
som tjänare, ha också invandrarne erhållit
i Amerika. Alla infödda amerikanares
demokratiska sinnelag smittade också
främlingarne och för närvarande äro icke ens
hälften af alla lediga platser besatta trots
det, att det betalas mycket höga löner.
Ofta hör man talas om att kineser
användas som tjänstefolk, men det är icke
fallet. I oststaterna är det vanligt att man
anställer ett gift par och dessa få utföra
alla göromålen inom hemmet. Det är
också vanligt att man anställer mödrar
med ett barn, som tjänarinnor. Fattiga
studentskor utföra 4 à 5 timmar dagligen
husligt arbete, för att därigenom skaffa
sig penningar till studier. Den lägsta lön,
som någon tjänsteflicka erhåller i Amerika
är 3 à 4 dollar i veckan och det är
ganska vanligt att de betalas med 6 à 8
dollar i veckan. Kokerskor erhålla 12
och i många fall ända upp till 15 dollar
i veckan, (en dollar är 3,70 i svenskt mynt).
Tjänarne ha hvar och en sitt rum, där de
kunna mottaga gäster, de äta af samma
mat som tjänstegifvaren och ha samma
rätt som denne till alla för handen varande
bekvämligheter i våningen. Vid måltiderna
tilldelas de icke de sämsta smulorna, utan
de äga rätt att taga för sig af hvad de
själfva vilja. Portnyckel erhålla
tjänarinnorna öfver allt. Tjänarne äro där fria
människor, någon uppsägning förekommer
icke och husbönderna hafva icke några
skyldigheter mot sina tjänare, inte ens vid
sjukdomstillfälle äro de förpliktigade att
sörja för tjänarinnorna. Ea mörk punkt
i tjänarnes ställning är
platsanskaffningsbyråerna. Många oerfarna, främmande
flickor som komma till Amerika, narras in
i bordeller och annat elände.

På grund af att det blifvit allt mer svårt
att erhålla tjänstfolk, har man i de Förenta
Staterna måst inrätta familjelifvet därefter.
Man lefver till stor del i stora
familjehotell, man reser utrikes och saknar absolut
hem efter våra begrepp.

Talarinnan uppmanade de närvarande
husmödrarne att tillmötesgå tjänarnes kraf.
Man skulle hafva mera aktning för sin
tjänarinna och tilltala henne med fröken. Hon
slutade sitt föredrag med den önskan att
de tyska husmödrarnes sociala vetande
måtte vakna och att de måtte jämna
klasskillnaden.

Under den därpå följande diskussionen
erkände en dam att tiden nu var

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:16:35 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tjanbladet/1907/0030.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free