- Project Runeberg -  Tjänarinnebladet utgifvet av Stockholms tjänarinneförening / 1908 /
3

(1905-1908)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 1

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

påstår man att tjänarne hava större
anspråk än vad som motsvaras av
deras kunskaper. Kan en tjänarinna
sköta sin plats, så nog erhåller hon
betalning därför. Men det givs gud
ske lov ännu flickor, som äro belåtna
med sin ställning. Allmänt menar
man inom dessa kretsar att det värsta
som skulle kunna hända vore om
tjänarne anslöte sig till den
socialdemokratiska tjänarinnerörelsen och därpå
behöva de icke tvivla, ty alla tecken
tyda på att de ämna göra gemensam
sak med sina förtryckta systrar inom
arbetareklassen. Dessa katolska
överklasskvinnor förorda visserligen en
sammanslutning bland tjänarne och
ingenting ligger närmare till hands
än att tro att de ville ha rörelsen till
en katolsk syföreningsrörelse.

Vid Mannheims tjänarinneförenings
möte antogs nedanstående resolution,
vari man uttalade sig för
genomförandet av följande punkter till förmån
för tjänarne:

1. Tjänstehjonsstadgans och
tjänstehjonsböckernas avskaffande och
upphävandet av husböndernas skyldighet
att bekosta läkarehjälp och medicin
åt tjänstefolket.

2. Tjänarne skola ställas under
samma lag som industriarbetare o. a.
samt erhålla skydd av vederbörliga
försäkringslagar och tillerkännas
föreningsrätt.

3. Förnuftiga bestämmelser över
arbetstid och arbetsprestationer,
söndags- och nattarbete o. s. v. för
tjänarne, särskilt önskvärt vore att en i
lagen bestämt arbetsdag infördes, med
varje söndagseftermiddag ledig och
var fjortonde dag alldeles ledig. Vid
mera ovanligt och ansträngande arbete
skall hjälp anställas.

4. Lagliga föreskrifter om sunda
och de hygieniska kraven motsvarande
sovrum, vilka inifrån kunna låsas.

5. Införande av obligatoriska
fortsättningsskolor även för tjänare upp
till 18 år.

6. De privata
platsanskaffningsbyråernas avskaffande och införande av
allmänna platsanskaffningsbyråer.

I detta reformförslag ha samtliga
Tysklands tjänarinneföreningar instämt
och den 9 mars överlämnades det till
riksdagen och särskilt sökte man
intressera den socialdemokratiska
riksdagsfraktionen för att medverka till
reformernas genomförande.

Som man ser äro
tjänsteförhållandena i Tyskland i mångt och mycket
lika de svenska och skulle detta av
tjänarinnorna framlagda förslag till
revidering av tjänstehjonsstadgan och
därmed sammanhängande olidliga
förhållanden någon gång vinna
riksdagens bifall, äro vi övertygade om att
det skulle bli till fromma för såväl
tjänare som husbönder. Visserligen
lämnades förslaget utan avseende vid
föregående riksdagssammanträde, men
det är att hoppas att tjänarinnorna
förnya sin begäran och efterhand som
tjänarinnerörelsen växer i
medlemsantal och stabilitet torde det vara
svårt, t. o. m. för den tyska
riksdagen, att i längden slå dövörat till för
en så hovsam omredigering av den
gamla klasslagen, tjänstehjonsstadgan,
som den här ovan föreslagna.

Att tjänstehjonsstadgan skall
avskaffas borde för alla stå klart, ty hur
mycket elände har den icke dragit
över tusenden fattiga, okunniga
tjänarinnor. Under den föreställningen att
tjänaren åtnjuta medlemskap av
familjen ha de varit utsatta för det
värsta tyranni och utplundring. Den
unga, friska flickan, som sänts ut från
ett torftigt, men ärligt och rättframs
hem, har efter något års anställning
som tjänarinna blivit en sjuklig,
bleksiktig stackare, som inte unnats
varken vila eller en glimt glädje. Och
om en plats är aldrig så dålig, om
husbonden är än så rå och oförsynt
mot sin tjänare så förbjuder dock
tjänstehjonsstadgan tjänaren att lämna
sin plats så länge inte husbonden har
skadat hans eller hennes hälsa eller
på ett otillbörligt sätt kränkt tjänarens
heder, vilket aldrig kan bevisas.

Vidare kan icke något invändas mot
att våra tyska kamrater vilja ha bort
de hos polisen inregistrerade
tjänstehjonsböckerna, ty något mera
avskyvärt kan man icke tänka sig, än att
dessa genomhederliga, arbetsamma och
arbetsvana, för en pösande överklass
sig till det yttersta uppoffrande
arbeterskor skola vid varje platsombyte
bokföras av polisen. Det vore mera
rättvisa i att den kategori av kvinnor
som år ut och år in hjälpas åt att
andligt och kroppligt förkrympa den
fattiga befolkningens kvinnor
uppfördes i en för detta ändamål särskilt
avsedd bok och att av denna bok
funnes kopior å varje platsanskaffning.

Vad tjänarnes sovrum beträffar så
finns i lagen icke någon föreskrift
därom, utan äro tjänarne i detta fall
uteslutande beroende av husböndernas
goda vilja. I de flesta fall anvisas åt
tjänaren ett rum så avskräckande som
möjligt och där han endast kan krypa
in och sova en liten stund om natten.
Det är därför icke obilligt om de
begära en cell så stor att den rymmer
15 eller 16 kubikmeter luft, samt att
den skall vara försedd med ett, en
kvadratmeter stort fönster, som skall
vetta ut åt det fria och inte som nu
åt en trappuppgång eller endast vara
försedd med det inte allt för rikliga
ljus som kommer genom den åt köket
vettande dörren. Om kost- och
logisystemet skall vara rådande för
tjänarne länge inom familjerna så måste
lagstiftningen ingripa till fördel för
folkets dotter, genom att i lag
bestämma de rums beskaffenhet, där
tjänarne skola vila efter sitt tunga
arbete och samla krafter för att kunna
fortsätta sin för närvarande föga
avundsvärda tillvaro, bli annorlunda än
vad nu är fallet.

Det är ju mycket vanligt att våra
husmödrar klaga vitt och brett över
att tjänarne äro okunniga oeh det äro
de nog också själva så innerligt
medvetna om och därför är det som de
fordra obligatoriska fortsättningsskolor
för barn under 18 år. Under den
»gyllene ungdomstiden» unnas icke
folkets barn av det kapitalistiska
samhället att i ro och fred tillägna sig
de icke alltför gedigna kunskaper som
landsbygdens folkskolor bjuda, utan
så fort barnen äro några år tvingas
de till arbete på grund av föräldrarnes
fattigdom.

Att de höja kravet på den privata
platsförmedlingens avskaffande kan
heller icke förvåna, ty dessa utgöra
en ren plåga för tjänarne. I
Tyskland finns det icke mindre än 7,000
dylika »själasäljare» och deras antal
har under de senaste åren växt
otroligt. Det är därför av nöden att
tjänarinnorna själva taga
platsförmedlingen om hand och ordna
förhållandena till sin såväl som husböndernas
fromma. Att detta kommer att lyckas
dem, därom kan icke råda något tvivel,
ty under 1907 ha icke mindre än 4,000
tjänarinnor i Tyskland organiserat sig
och för närvarande finnas
tjänarinneföreningar i Hamburg, Altona,
Bremen, Berlin, Düsseldorf, Nürnberg,
Königsberg, Mannheim, Frankfurt a
Main och München. Föreningen i
Hamburg öppnade på våren en egen
platsanskaffningsbyrå i
fackföreningshuset, Resenbinderhof 56—57 rummet
n:r 2 b oeh den 1 maj 1907 hände
det märkvärdiga att den första
tjänarinneföreningen, nämligen Hamburgs,
demonstrerade tillsamman med sina
övriga jämlikar för människovärdigare
förhållanden. I denna demonstration
deltogo 150 tjänarinnor och de
hälsades av alla med glädje och hurrarop.
Bremens tjänarinneförening öppnade
sin platsanskaffningsbyrå den 4 april
vid Obernstrasse 38.

Tjänarinnorna ha vaknat ur den
långa likgiltiga vintersömmen och fått
en aning om rätt och frihet, som har
fyllt deras själar med förnyad
arbetslust. De ha funnit vägen till
organisationen, som gör även den svagaste
stark och mäktig. De fordra
gemensamt genomförandet av ovan anförda
punkter som en avbetalning på sin
goda rätt, en avbetalning, som är lika
trängande nödvändig som praktiskt
genomförbar. Och därför komma de
att arbeta inom sina föreningar i den
förhoppningen att den dag skall komma
då de kunna fordra mera, då även
de kunna få: Åtta timmars arbete!
Åtta timmars frihet! Åtta timmars vila!

I dagarne ha tjänarinnorna i
Tyskland avhållit sin första konferens i
Berlin. Som agitationen och
ledningen av rörelsen till största delen förts
av socialdemokratiska arbetarepartiets
kvinnor är det också dessa som
inbjudit till konferensens hållande. Den
konferensinbjudan, som utsändes hade
följande lydelse:

        Kamrater!

Tjänarinnefrågans växande betydelse
och den fordran den ställer på oss
nödvändiggör följande upprop:

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:16:35 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tjanbladet/1908/0003.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free