- Project Runeberg -  Tjänarinnebladet utgifvet av Stockholms tjänarinneförening / 1908 /
4

(1905-1908)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 1

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Undertecknad inbjuder därför till en
utomordentlig kvinnokonferens att hållas
tisdagen den 19 nov. i Berlins
fackföreningshus Engel-Ufer 15, sal 3.
Konferensen kommer att öppnas kl.
9 f. m.

Den provisoriska dagordningen lyder:

Tjänarinnefrågan.

a) Agitation och organisation.
Inledare kamrat fru Kähler, Düsseldorf.

b) Platsanskaffningsbyråerna.
Inledare kamrat fru Zietz, Hamburg.

c) Det fria tjänsteavtalet. Inledare
kamrat fru Baar, Berlin.

Alla kvinnliga partikamrater, som
äro delegerade för den preussiska
partikongressen uppmanas att på samma
gång skaffa sig ett mandat för
kvinnokonferensen. De tjänarinneföreningar
som stå på den moderna
arbetarerörelsens grund uppmanas att sända
ombud till denna konferens. Ombud
önskas endast från de platser där
tjänarinneföreningar redan äro bildade
eller organisationer äro förberedda.
Valen förrättas på vanligt sätt.

Kamrater! Denna viktiga frågas
behandling kräver, att ni genast gå
till arbetet med stegrad hänförelse,
för att tillförsäkra konferensen en
talrik och sakförståndig sammansättning.

Med socialdemokratisk hälsning

                                Ottilie Baader.

På konferensen behandlades först en
del frågor angående kvinnans rösträtt
och valbarhet, samt arbetarkvinnornas
uppfostran till mödrar och
uppfostrarinnor till det uppväxande släktet. Dock
var konferensens huvuduppgift att
behandla tjänarinneorganisationsfrågan.
De kvinnor som i fråga om
organisationen varit mest ivriga äro Elsa
Grünberg från Nürnberg och Ottilie Baader
i Berlin.

Vid denna första tyska
tjänarinnekonferens voro närvarande 27
delegerade. Det avlämnades fullständiga
redogörelser över huru olika
agitationen bedrivits i de olika städerna.
I Sydtyskland hade agitationen till stor
del riktats mot de s. k. kristna, som
givit prov på en nästan obotlig
grälsjuka. I Hamburg finns en
medlemsstark tjänarinneförening men
agitationen har också därstädes bedrivits på
det mest kraftiga sätt med systematiskt
spridande av flygblad. Frukostkorgar
och tomma torgkorgar ha för detta
ändamål fått tjänstgöra som
tjänarinnornas brevlådor och på så sätt har
meddelandena om föreningsmötenas
hållande nått dem och de ha icke
kallats förgäves. I massor ha de
kommit till mötena. Endast i Hamburg
äro mellan 5,000—6,000 tjänarinnor
organiserade. Föreningen i Berlin är
redan åtta år gammal, och att den
icke hunnit uträtta något till tjänarnes
fromma framhölls bero på att
föreningens ledning legat i händerna på
borgerliga kvinnor och att bli dem kvitt
lär ännu ta lång tid.

En komité, bestående av
representanter från tjänarinneföreningarne i
Hamburg, Berlin, Frankfurt a Main,
Leipzig, Nürnberg och München
tillsattes, och skall förbereda ett förbunds
bildande samt söka utreda om det
vore nödvändigt att tjänarinnorna
utgiva en egen facktidning eller om
den socialdemokratiska
kvinnotidningen »Gleicheit», med en särskild
bilaga för tjänarinnerörelsen, skulle vara
tillfyllest. Under diskussionen å
konferensen i denna fråga voro flera
talarinnor för att tjänarinnorna antogo
som sitt organ »Gleicheit», emedan
de genom att läsa densamma skulle
uppfostras för sin uppgift som mödrar
och uppfostrarinnor av arbetarnes barn.
Åter andra talarinnor voro av motsatt
åsikt och menade att ett eget
fackorgan vore mera tilltalande. Men
framför allt skulle denna tillfälliga
centralstyrelse sörja för att platsförmedlingen
omhandtogs av tjänarinnorna själva
och därifrån skulle man bedriva den
verksammaste agitationen. Även
nödvändigheten av ett bibliotek för
tjänarinnor insågs men därom beslöts för
tillfället intet.

Denna konferens har säkerligen
varit till mycken nytta för Tysklands
tjänarinnor och de uttalanden
konferensen gjorde ha utan tvivel varit till
nytta för kommande agitation och
organisation och säkerligen ha de
tjänarinnor, som närvoro å denna
konferens vänt tillbaka med lärdomar och
idéer som de skola söka förverkliga
var på sin ort, till fromma för
tjänarinnornas höjande även i Tyskland.

                                M. Q.

illustration placeholder


Tjänarinnerörelsen i Australien
och Nya Seeland.
Under förra året
började en organisering av tjänare i
Australien och Nya Seeland. Dessa
organisationer uppställa följande
fordringar: Varje vecka skall bestå av
68 arbetstimmar. Arbetet börjar varje
morgon kl. ½ 7 och slutar fyra dagar
i veckan kl. ½ 8 e. m. med tre
halvtimmars paus för måltiderna och en
timmes vila efter middagen; 2. På
torsdagen slutar arbetet kl. 2 e. m.;
3. Om söndagen slutar också arbetet
kl. 2 e. m. tjänsteflickan är dock
skyldig att var annan söndag mellan 4—5
servera te. Under söndagen är
dessutom 2 tim. under förmiddagen
arbetsfria för kyrkobesök; 4. På
onsdagen pågår arbetet till kl. 10 på
kvällen med de förut nämda pauserna;
5. Åtta dagars semester utom de
lagliga fridagarne. Påfordras arbete
under fridag ersättes det med 1 mark
pr timme; 6. Tjänarinnan har rätt
att vistas utomhus varje kväll, med
undantag av onsdagen, till kl. 12;
7. Tjänarinnans sovrum skall kunna
ventileras ordentligt; 8. Veckolönen
för tjänarinna skall utgå med 12:50
mark, för tjänare anställd å hotell
eller kafé med 25 mk. och för
ensamjungfru med 15 mark pr vecka.

illustration placeholder

Huru bör arbetsavtal ordnas mellan
husmödrar och tjänarinnor?



Vid Kvinnornas diskussionsklubbs
decembersammanträde diskuterades
ovanstående fråga. Inledare voro: som
representant för husmödrarna fru
Ekelöf, medlem av styrelsen för Hemmens
platsförmedling och för tjänarinnorna
fröken Elisabet Andersson, ordförande
i Tjänarinneföreningen. Den förra
framhöll att avtal med bestämda
uppsägningstider borde införas, samt fullt
pålitliga betyg. Arbetsavtalen skulle
gälla för en tid av sex månader, och
uppsägningstiden vara en månad.
Bröts avtalet av husmodern skulle hon
betala en månads lön i förskott, bröts
det av tjänarinnan skulle hon gå miste
om lön för lika lång tid.

Betygen skulle utföras på tryckta
blanketter, vilka husmodern hade att
fylla i och skulle de gälla, uppförande,
ordning och skicklighet med olika
gradering. Betyg skulle först få
utfärdas då tjänarinnan varit minst 5
månader i samma tjänst.

Fröken Andersson ansåg att
tjänarinnorna borde opponera sig mot
tjänstehjonsstadgan såsom varande en
orättfärdig undantagslag.
Arbetsavtalen skulle vara fria ej lagstadgade, de
skulle vara skriftliga och innehålla
bestämmelser om arbetstidens längd,
lönen, fritiderna och arbetets art.
Skulle i lagen stadgas om arbetsavtal
mellan arbetsgivare och arbetare borde
denna lag vara lika för alla oavsett
vilket yrke de tillhörde. Den borde
endast beröra uppsägningstiden —
vilken i så fall ej borde vara längre än
14 dagar och möjligen de fria
avtalens hållande.

Tjänarinnorna böra bliva fria
arbetare som alla andra. Genom
upphävande av tjänstehjonsstadgan skulle
man upphäva den sista resten av
livegenskap.

Diskussionen var ganska livlig och
resulterade i att en kommitté blev
tillsatt, med uppgift att »vaka över
frågan», och motiverades detta förslag
med att i den k. kommitté som
tillsatts på hösten att behandla frågan
om arbetsavtal ingen kvinna fått säte.

*     *
*



Maria Qvist har i Arbetarbladet
gjort några reflektioner med
anledning av denna diskussion som vi taga
oss friheten återgiva.

Utvecklingen tycks gå framåt med
riktig snigelgång. Man skulle ha rätt
att förmoda att vi, sedan den
tjänstehjonsstadga som antogs den 23 nov.
1833 och ännu i sitt föråldrade skick
är lag, kommit ett litet steg framåt
på frigörelsens väg men att döma av
de uttalanden som gjorts av kvinnor,
som deltogo i ovannämda mötes
diskussion ha vi gått ett långt steg tillbaka.
Den husmoder, som å sina gelikars
sida inlett detta spörsmål är nog

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 03:52:59 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tjanbladet/1908/0004.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free