Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
När jag bugade mig för min specielle
beskyddare, den rike ämbetsmannen, log han litet
spefullt och gratulerade mig till min tur. »Det
gör godt i en löjtnantskassa!» sade han. »Men låt
se bara att ni inte spelat bort ert lif i kväll!» tilläde
han betydelsefullt och hotade mig med pekfingret.
»Kom ihåg att Rusalka är mindre duglig för
kampanj i öppna sjön!»
Leende och vänligt räckte han mig sin hand,
sade att han skulle minnas mig också i framtiden,
emedan jag var en så hygglig och belefvad man,
log ännu en gång betydelsefullt, och sedan gick jag
i morgonsolskenet helt vimmelkantig ombord på
Rusalka igen och återupptog min afbrutna
dejou-rering.
Men supén och natten vid spelbordet gåfvo
mig anledning till mycket grubbel både strax efter
händelsen och långt senare––––-—
Nu känner jag att mina krafter svika mig.
Ansträngningen jag gjort för att skrifva ned det
föregående och hålla mina tankar samlade har
varit för stor. Jag måste afbryta––––-—
En stund senare.
Jag har hvilat mig med munnen tätt intill
ventilen. Den bättre luft jag därigenom lyckats andas
in har jämte den sista resten af vinet kryat upp
mig så mycket, att jag tror mig i stånd att
slutföra mina anteckningar. Jag ångrar mig att jag
icke tidigare gjorde min bekännelse om natten vid
spelbordet. Nu blir den ofullständig, mina tankar
hålla ej riktigt ihop längre och pennan skakar i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
