Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
handen på mig. Jag ser att min handstil blir
alltmera oläslig, men hoppas dock den kan tydas,
d. v. s. om mina anteckningar alls komma i dagen.
Jag märkte snart på flera af mina kamrater i
Rusalkas officersmess att de varit med om
händelser icke olika min. Det framgick af
häntyd-ningar att de alla vunnit i spel och varit i
sällskap med högt stående officerare och ämbetsmän
af rang. Kaptenen är den enda, som jag aldrig
märkt någonting på. Men han är fåordig och
sluten och skulle kanske ej så lätt som de andra
låta en dylik hemlighet undslippa sig.
Att vi trots dessa förutskickade varningar,
gåfvo oss ut från Reval i höststormen i går
berodde dels på kaptenens myndighet och dels på
en order från allra högsta ort. En sådan order
kan ej lämnas ohörd utan att vi riskerat våra
epåletter. Så snart vi kommit ut till hafs och sågo
huru upprörd Finska viken var, höjdes alla
stämmorna mot kaptenen och ropade på att vi skulle
vända om. Men kaptenen gaf oss en föraktfull
blick och gick vidare under en hel timme, tills
också han fann det rådligast att försöka en
vändning. Men den lyckades icke, såsom jag i början
af mina anteckningar omtalat, och så tänkte vi
kunna gå öfver Finska viken likafullt. Det var
först när faran blef alldeles öfverhängande, som vi
riskerade vändningen mot sjöarna. Då var det
redan för sent. Rusalka gick omkring 6 timmar
senare förlorad och vi allihop med henne.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
