Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Den tilltänkta handboksrevisionen 9
Den tilltänkta handboksrevisionen.
Årets kyrkomöte hade åtskilligt
att beställa med liturgiska frågor.
En hel del förslag hade framlagts
motionsvis. Men de ledde icke till
något resultat, i varje fall icke
omedelbart. Kyrkomötets behand-
ling av de liturgiska frågorna var
dock icke rent negativ. Det utta-
lade sig för en allmän varsam hand-
boksrevision — därvid då också de
vid kyrkomötet framburna och dis-
kuterade förslagen borde vederbör-
ligen beaktas.
För min del ställer jag mig täm-
ligen skeptisk i fråga om fördelen
av detta beslut. Dels kan det ju
onekligen tyckas att åtminstone
somliga de föreliggande revisions-
förslagen -— t. ex. förslaget om
ändring av dopformuläret — varit
så pass omsorgsfullt förberedda
och dessutom i så hög grad påkal-
lade, att ett positivt beslut icke
skulle behövt ligga utanför möjlig-
heternas gränser. Och dels kan
man nog överhuvudtaget ha skäl
att känna sig tveksam rörande strä-
vandet att söka bringa alla revi-
sionsförslag ur världen genom cen
allmän, »slutlig» handboksrevision.
Den som skriver dessa rader har
redan för flere år sedan hävdat, att
det just icke är någon stor sanno-
likhet för att ett dylikt försök skall
lyckas. Är 1917 fingo vi en nyre-
viderad kyrkohandbok. Men detta
hindrade icke, att det vid de föl-
jande kyrkomötena förekom en al-
drig sinande ström av motioner i
handboksärenden, flera väl än nå-
gonsin förut. Jag förstår mer än
väl, att man kan tycka det vara
besvärligt med nya handböcker
gång efter annan och att man kan
önska stabilitet. Men jag betvivlar
möjligheten av att — utan skada
för det kyrkliga livet — åstadkom-
ma en för flera decennier framåt
fastlåst kyrkohandbok. Vi leva
uppenbarligen sedan ett trettiotal
år tillbaka i en period av liturgisk
omdaning och denna omdaning
hänger samman med ökad kyrklig
livaktighet. Det är naturligt, ja, en
inre nödvändighet att denna ökade
livaktighet med växande sinne för
gudstjänstlivet och dess former skall
söka sig fram till liturgiska uttryck.
Men lika uppenbart är att ett dy-
likt arbete icke gärna låter sig for-
ceras och bringas till avslutning
med ett enda slag.
Då nu emellertid kyrkomötet ut-
talat sig för en varsam revision,
må man uttala den önskan, att den
påtänkta revisionen verkligen kom-
mer tillstånd samt att arbetet måtte
anförtros åt män som på allvar ön-
ska att uträtta något i saken. Här-
till skall jag för tillfället endast
lägga ännu ett önskemål, vilket
har särskild hemorträtt i denna tid-
skrifts spalter, nämligen det att
de kyrkomusikaliska synpunkterna
måtte bliva företrädda och komma
till sin rätt vid handboksarbetet.
Det hämnar sig alltid, när dessa
synpunkter komma till korta —
psalmboksfrågan är ett talande
exempel. Handboken har ju livlig
förbindelse med det kyrkomusika-
liska. Jag skall här blott nämna
ett par punkter, som i sammanhang
med den tilltänkta handboksrevisio-
nen torde böra beaktas. En sådan
är litanian. Det får väl anses så-
som något högeligen önskvärt, att
denna gamla kyrkobön, som onek-
ligen lidit av den föregående revi-
sionen, blir föremål för en restau-
rerande överarbetning. En annan
sak: det är önskvärt att otte- och
aftonsånger understundom få ut-
bytas mot mera liturgiskt-musika-
liskt lagda matutiner och vesprar.
Det sker ju också icke så sällan i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
