Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Handboksfrågorna vid 1925 års kyrkomöte 21
dag» (n:r 60: 1). En hymnlik-
nande originalsång »Var gladh tu
helga Christenheet» erinrar genom
sin begynnelserad om vår n:r 59:
» Gläd dig, du helga kristenhet», men
har f. ö. intet annat samband med
denna psalm, än att båda behandla
julens budskap.
Inför fyrahundraårsminnet mås-
te vi väl med vemod konstatera,
att av de ännu i vår psalmbok kvar-
stående psalmerna knappast någon
lever ett fullt och kraftigt liv. Mest
känd och omtyckt är väl »En jung-
fru födde ett barn i dag», därnäst
»O Jesu Krist, som mandom tog»,
sedan kommer »O Fader vår», vars
tunga allvar (och därtill väl stämda
melodi) gör den främmande för nu-
tidens smak. Detta mästerverk, vår
första kända lutherska psalm, bor-
de, långt mer än f. n. är fallet, kom-
ma till användning vid våra guds-
tjänster. Credopsalmen (n:r 17)
och dödspsalmen »Vi på jorden»
(n:r 26) äro väl praktiskt taget
obrukliga — alldeles för högtidliga
och krävande, alldeles för mycket
besläktade med gammal kyrk-
helg, för att församlingen nu skul-
le orka lära sig dem på nytt.
Må det sagda ej tydas som ett ut-
tryck för likgiltighet för deras vär-
de! Tvärtom må den önskan ut-
talas, att präster, kantorer, körle-
dare och ungdomskretsar ville söka
intränga i och göra sig förtrogna
med dessa djupa och sköna ton-
skapelser. Det sjunges från våra
orgelläktare så mycket tarvligt, lik-
giltigt, rent dåligt »för att förhöja
gudstjänsten», medan det i stället
snarare profanerar den. Våra gamla
koraler från medeltid och reforma-
tionstid ha mycket större rätt till
vårt intresse och vårt arbete och ge
också en mycket rikare behållning
för både öra och hjärta.
D. Emil Liedgren.
Handboksfrågorna vid 1925 års kyrkomöte.
I kyrkomötesprotokollen från
gånga tider spela de liturgiska re-
formförslagen en betydande roll.
Nästan varje kyrkomöte har såsom
arbetsresultat kunnat uppvisa en el-
ler flera ändringar i kyrkohandbo-
ken. I detta avseende intager 1925
års kyrkomöte nära nog en särställ-
ning. Knappast något beslut om
omedelbar ändring i handboken fat-
tades. Varpå detta berodde skall
i det följande i någon mån klarläg-
gas.
Först må dock ett par beslut an-
tecknas, genom vilka kyrkomötet
i någon mån avvek från sin annars
synnerligen återhållsamma =<:håll-
ning. Kyrkomötet antog med någ-
ra smärre modifikationer det för-
slag till liturgi vid barndomsguds-
tjänst och ungdomsgudstjänst som
förelades kyrkomötet i skrivelse
från Kgl. Maj:t. Kyrkomötet antog
detta såsom ett tillägg till kyrko-
handboken. Därigenom markera-
des att det här icke var fråga om
ett ritual jämnställt med dem som”
handboken sedan gammalt uppta-
ger. Det rör en gudstjänstform som
icke är i lag föreskriven. I själva
verket har prästerskapet i fråga om
dessa fria händer. Det nya ritualet
skall säkerligen genom sin egen
tyngd och såsom infört i handbo-
ken, låt vara i ett tillägg, åstad-
komma större enhetlighet än som
nu är förhanden med avseende på
det nämnda slaget gudstjänster. Det
förutsättes att liturgien kan anpas-
sas efter lokala förhållanden.
ee
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
