- Project Runeberg -  Tidskrift för Kyrkomusik och Svenskt Gudstjänstliv / 1926 /
36

(1926-1931)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

36

lika väl förena vi oss och gå gemen-
samt fram inför Guds ansikte. Och
det ligger en förunderlig styrka i
gemensam tillbedjan, då Guds Ande,
som också är bönens Ande, får
gripa hela församlingen. Ty vi äro
icke alla lika starka, icke alla lika
långt hunna. En har kommit långt
på bönens väg, och kunde vittna
om många härliga upplevelser på
den vägen, en annan är endast ny-
börjare, en tredje knappast det.
Men det är som hjälpte vi var-
andra i den gemensamma tillbed-
jan i Guds hus. Här träder den
starkare till och hjälper den sva-
gare. Här meddelar den gamle bed-
jaren nybörjaren sina rika och
hoppfyllda erfarenheter. Icke syn-

Emil Liedgren

ligt, icke med ord, men osynligt ge-
nom Andens gemenskap. »Så ut-
göra vi, fastän många, en enda
kropp i Kristus, men var för sig äro
vi lemmar, varandra till tjänst.»
Men det är icke av oss, Guds
gåva är det. Ty vi kunna i det styc-
ket litet hjälpa varandra. Men hur
lyda orden i nattvardsmässan:
»Upplyften edra hjärtan till Gud.»
— Det är icke alltid så lätt. Vi för-
söka måhända, men det går ej.
Men så kommer fortsättningen med
hoppet, hjälpen och tillförsikten.
Vi vända oss till Honom, som älskar
tillbedjare i anda och sanning, och
som lovat höra oss, vi bedja: »Gud
upplyfte våra hjärtan!»
Martin Leby.

Erik Norenius.

Översättaren av Sv. ps. 76 och 77.

Ingen passionstid förgår, utan att
i våra svenska församlingar åter
och åter uppstämmas de båda sys-
konpsalmerna »Jesu, du mitt liv,
min hälsa» och »Jesu, djupa såren
dina». Melodierna höra även till
de för vårt folk mest bekanta: re-
dan i skolan ha vi väl alla lärt oss
känna igen dem, och de sjungas
också med allmänt deltagande av
unga och gamla.

Såsom en blick under texten i
psalmboken säger oss, äro dessa
sånger översättningar från tyska
författare: advokaten Ernst Kristo-
fer Homburg (1605—1681) och
prästen Johann Heermann (1585—
1647), bägge kända som poeter, den
"senare t. o. m. »poeta laureatus»
och en av den evangeliska kristen-
hetens största psalmdiktare i alla
tider. Den svenske översättaren är
däremot föga känd: I »Västerås
Stifts Herdaminne» (III. s. 89 f.)

ger J. F. Muncktell några bidrag
till hans biografi. Kollega och kap-
lan i Hedemora, omsider (1683)
andre komminister där, gjorde han
sig värderad för »sina synnerliga
gåvor» och visade även »lyckligt
anlag för poesien, både den latinska
och svenska». Efter ett prov till
kyrkoherdebefattningen i Floda
(1694) begärde honom därvarande
församling »med tårar» till sin pas-
tor, men en annan blev den lyck-
lige. Såsom utnämnd kyrkoherde
i Garpenberg avled Norenius den
26 mars 1696 i sin födelsestad He-
demora, sextioett år gammal. Hans
hustru, som var sjuklig, hade gått
bort före honom.

Befordringar gingo ju ofta lång-
samt i äldre tider, men att en man
med så allmänt värderade egenska-
per. som lärare och predikant icke
hade bättre framgång, torde få till-
skrivas en viss strävhet i lynnet:

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 03:54:06 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tksg/1926/0048.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free