- Project Runeberg -  Tidskrift för Kyrkomusik och Svenskt Gudstjänstliv / 1926 /
46

(1926-1931)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

46

vunnit på att de liturgiska spörsmå-
len ännu en tid diskuterats. Men,
å andra sidan hava vissa krav
framträtt med sådan oavvislighet att
något måste göras nu. Och man
må hoppas, att den av Kyrkomötet

En högmässogudstjänst från musikalisk synpunkt

beslutade varsamma revisionen skall
kunna hjälpa oss fram till tider med
större stadga och större möjligheter
till liturgiskt bestående arbete.

Gustaf Lindberg.

En högmässogudstjänst från musikalisk synpunkt.
(Ett inlägg och ett svar.)

Uti det mig tillsända numret av
denna tidskrift för januari är in-
fört bl. a. en artikel: »En högmäs-
sogudstjänst från musikalisk syn-
punkt», vari på ett för övrigt myc-
ket instruktivt sätt informeras i
skötandet av de musikaliska mo-
menten vid gudstjänsten. Det är
dock en passus i nämnda anföran-
de, som jag icke kan gilla. Det
gäller förhållandet mellan de stora
momenten »Kyrie» och »Gloria»
med sitt Laudamus. Artikelförfat-
taren säger: »Emellan Kyrie och
Gloria inskjutes ofta, för övrigt fel-
aktigt, en modulation. Problemet
att ge prästen begynnelseackord till
Gloria kan emellertid lösas på annat
sätt, nämligen så, att man genom
transposition av endera Kyrie eller
Gloria bringar tonarterna i sådant
förhållande till varandra, att modu-
lation ej behöves och Gloria kan
komma omedelbart efter Kyrie.»

Detta är ett märkligt uttalande
av en så gammal, beprövad kyrko-
musiker som Dir. S. Sjöberg.

Kyrie och Gloria stå i ett full-
ständigt kontrastförhållande till var-
andra. Kyrie är en bön, och denna
bön avbrytes därigenom, att prästen
uppmanar församlingen att »tacka
och lova Gud». Här, om någon-
sin, är det på sin plats, att anbringa
en liten förmedlande länk, på det
att den stämning, som bönen ge-
nom Kyrie skänkt ej må elimineras
bort genom det efterföljande. Där-

med har jag icke sagt att denna
modulation skall vara lång. Den
bör tvärtom omfatta endast några
lugna ackord till prästens tonart.
Att genom transposition på ett eller

-annat sätt jämka ihop dessa mo-

ment torde för övrigt i de flesta fall
vara ett svårlöst problem, enär flera
Kyrie gå i moll under det att alla
Gloriamelodierna gå i dur, utom
det gamla som under fastlagen
svingar sig ner i moll.

För övrigt gillar jag fullständigt
övriga uttalanden. Särskilt fäster
jag mig vid S:s påpekande att Lau-
damus bör följa omedelbart på
prästens Gloria utan modulation.
Härvidlag kan man mycket väl ge-
nom transposition eller annan lämp-
lig anordning mildra ut de ibland
olika tonarterna mellan prästens
Gloria och församlingens svar här-
på. Om prästen t. ex. under fast-
lagstiden sjunger Gloria n:r 12 med
slut på d-moll, så kan organisten
leda församlingens »Allena Gud» i
F-dur.

Om prästen vid ett annat tillfälle
har n:r 18 i Ess-dur, så stöter det
icke alls örat om >»Allena Gud>
omedelbart kommer i G-dur, allra-
minst om man mildrar ut de olika
tonarterna genom att börja »Allena
Gud» med ett sextackord.

En annan artikel, som jag med
intresse har tagit del av är »Guds-
tjänstens enhetlighet», och i ett
kommande nummer skall jag be

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 03:54:06 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tksg/1926/0058.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free