Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ERAN SER SAR PSN tan
Sången i Guds hus 49
Sången i Guds hus.
Varför sjunges och spelas det i
Guds hus? Är det blott för att
skänka en stunds förströelse eller
en stunds förglömmelse av livets
vedermödor och sorger? Vi kunna
tänka på Lagerkrantz sköna mans-
kvartett: |
»Toner, som skänken den lidande tröst,
Fyllen med svalkande vågor mitt bröst!
Toner, som byten all oro i frid,
Stämmen till vila min ängslan och strid!»
Skulle sången i Guds hus blott
hava till uppgift att framkalla en
känslostämning, så borde ju alla
hjälpmedel anlitas för att göra
denna stämning så intensiv som
möjligt. Därför vore ju ej ur vä-
gen att även begagna sig av or-
kestrala, ja varför icke dramatiska
effekter. Kyrkosångens «historia
visar också, att det funnits en tid,
då man betraktat gudstjänsten all-
deles såsom man uppfattade tea-
tern i antiken, nämligen såsom
sätet både för konsten och religio-
nen. När Hamburgeroperan grun-
dades i slutet av 1600-talet, upp-
fördes där religiösa dramer, som
varmt rekommenderades t. o. m.
från en av stadens predikstolar!.
Vi skulle naturligtvis känna oss
mycket chockerade om den kyrk-
liga sången skulle beträda ovan
antydda vägar. Visst avser sången
i Guds hus att framkalla religiösa
känslostämningar. Men dessa stäm-
ningar äro blott att betrakta så-
som genomgångsmoment till något
djupare liggande. Sången i Guds
hus liksom gudstjänsten i övrigt
avser att uppbygga (1 Kor. 14: 26).
Men skall den skänka uppbyggel-
se, skall den också lända till Guds
ära, alltså icke till någon som
helst fåfänglig konstnärsära. (Efes.
5:19, 20). Fatta vi den kyrkliga
sångens uppgift på detta sätt, för-
stå vi, att sången i Guds hus har
en mycket rikare och djupare in-
nebörd än vad människor i allmän-
het föreställa sig. Sången i Guds
hus är därför att anse såsom ingen-
ting mindre än en förkunnelse av
evangelium, fastän i toner. Evan-
gelium kan förkunnas i tal och
skrift i en föredömlig vandel, men
det kan också predikas i toner.
Och ibland har det hänt, att denna
predikan kommit såsom det för-
lösande momentet under själarnas
kamp. Sången i Guds hus har så-
lunda ej till djupaste syftemål att
framkalla en stämning, som snart
förbleknar eller plötsligt förbytes
1 sin motsats, utan den avser att
räcka den frälsningsbehövande en
kraftig hand, vara ett mäktigt »Sur-
sum corda»: såsom ock antydes i
nyssnämnda dikt:
»Toner, som sjungen om evighetshopp,
Lyften min blick emot himmelen opp!»
Hur framträder sången i Guds
hus? Vi kunna därvid blott tänka
1 Als sich Gerhard Schott, Lizentiat Lätjens und der Organist Reinken anno 1678
zusammentaten und ein Schauspielhaus auffähren liessen, dachten sie nicht so sehr
an eine weltliche als eine religiöse Oper. Als erstes Singspiel ging Theiles »Adam
und Eva» täber die Bihne.
Dann kamen »Michael und David» (1679), »Die Maka-
bäische Mutter und ihre sieben Söhne» (1679), »Esther», (1680), »Christi Geburt»
(1681), »Kain und Abel» oder der »verzweifelte Brudermörder» (1682).
Uns will es schwer fallen, in den trivialen und burlesken Texten dieser Opern
etwas Religiöses zu finden; die Zeit aber dachte anders.
Die Geistlichkeit in erster
Linie verteidigte das Unternehmen. Einer der Prediger, Heinrich Elmenhorst, schrieb
den Text zu mehreren Singspielen und lud die Gläubigen von der Kanzel herab zum
Besuch der Oper ein, — Alb. Schweitzer: J. S. Bach, s. 77.
4
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
