Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
52 F. M.
av sången i Guds hus. Aldrig har
väl »den enes» »sång» ljudit mera
gripande än när ängelen förkunna-
de julbudskapet i naturens stora
helgedom för de lyssnande her-
darna, och aldrig har väl detta
budskap fått ett mäktigare svar än
i änglarnas Gloria in exelsis. Det
intrycket kommer att fortleva ti-
derna igenom i hela kristenheten.
Men när bristfulla människor skola
»taga» på heliga ting, kan just det
fria och obundna, som medger
personligheten ett så stort utrym-
me, tillika bliva en stor fara. Per-
sonligheten kan nämligen göra sig
gällande på ordets bekostnad. An-
tingen blir det något poserande:
»här kommer jag», eller också nå-
got sentimentalt, kanske även på
dynamiska effekter anlagt, såsom
vore den sjungande prästen icke
liturg utan populär solosångare. I
båda fallen ställes ordet av per-
sonligheten i skuggan, och man
offrar — kanske utan att vara
medveten därom — åt den person-
liga fåfängan i st. f. att frambära
åt Gud lovoffer, d. ä. frukt av läp-
par, som prisa hans namn (Ebr.
13: 15).
KÖRSÅNGEN.
När man tänker på altarsången
och den mera underordnade roll,
som är tilldelad musiken därvid,
frågar man sig, om ej det musika-
liska momentet också skulle kunna
tjäna det uppbyggliga, om det finge
bättre framträda. Musiken har ju
så oändligt många uttrycksmedel,
när det gäller att fördjupa den
känsla, som ett tankeinnehåll avser
att framkalla. Därmed komma vi
över till det, som är det karakteris-
tiska för »de fås» sång, körsången,
som vi beteckna såsom det mest
konstnärliga uttrycket för sången i
Allard
Guds hus. Därigenom att ej en,
utan ett fåtal sjunger, uppstå kvan-
titativt möjligheter för ett rikare ut-
tryck, och detta fåtal kan ock lät-
tare bibringas övning på förhand
än vad som gäller den stora mäng-
den, varför sålunda det mera konst-
rika ligger bättre till för denna art.
Den mera underordnade roll, som
musiken intager i altarsången, häm-
mar ock i viss mån sångarens lust
att göra bruk av sin stämmas re-
Surser. |
Eftersom det konstnärliga domi-
nerar i musiken, bliva orden i kör-
sången densamma i viss mån un-
derordnade. Här följer ej musiken
skiftningarna såsom i det recitati-
viska föredraget, här får den mera
måla den allmänna stämning, som
texten angiver. Vet man sålunda,
vad texten handlar om, kan man
släppa försöket att i detalj höra
vartenda ord, som sjunges, och vil-
jelöst låta tonernas ström leda sig
vart den vill. Om lusten att detalj-
mässigt fatta finnes hos åhöraren,
koncentrerar den sig på de musika-
liska enskildheterna. Textens un-
derordnade ställning märker man i
de ofta förekommande upprepning-
arna av samma fraser, som vi se
i flerstämmiga körer i fugastil, upp-
repningar, som vid läsning skulle
vara nästan meningslösa. Även visa
sig våra allra största körkomponis-
ter, ex. J. S. Bach, ej alltid synner-
ligen nogräknade med undermåliga
texter. Den svaga poesin överskyl-
des av den härliga musiken, som
just framhävde det uttryck, som de
matta orden syftade till. Under-
stundom kunde körsatser av Bach,
ursprungligen komponerade = till
världsliga ord, t. o. m. förses med
andliga texter och ingå i något
större andligt verk". Man kan knap-
1 Härom säger Kretzschmar i Kl. Konzertfährer till B:s Juloratorium sid 4 ff:
Keine zweite unter den gröszeren Vokalkompositionen B:s ist so reich an Parodien,
d. h. aus weltlichen Werken ibertragenen Sätzen, wie das Weihnachtsoratorium. —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
