Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sången i Guds hus 53
past tänka sig ett lättsinnigare och
hänsynslösare våldförande på tex-
terna! Men saken kan förklaras
därav, att den allmänna stämning,
som utmärker en sådan körsats, får
ungefär likartade musikaliska ut-
trycksmedel, vare sig denna all-
männa stämning förekommer i en
världslig eller andlig miljö. Även
får ej förglömmas, att skillnaden
mellan andlig och världslig musik
på B:s tid med anspråk på att gälla
såsom konstprodukter ännu ej var
stor. Den stora sekulariseringspro-
cessen, då världslig musik skiljer
sig från andlig, hade ännu knap-
past kommit i gång.
Det konstnärliga draget kommer
till synes även i den andliga kör-
sångens mest primitiva yttring: den
enstämmiga barnkören. Även på
denna måste krav ställas i fråga om
tonbildning, renhet, tidsvärden, ny-
ansering m. m., om barnkörens
prestation skall fylla sin uppgift.
Än mer gäller detta flerstämmig
sång. Så är förhållandet med
kyrkovisan, där melodien huvud-
sakligen ligger i överstämman, un-
der det att understämmorna bilda
ackompagnement. Och i ännu hög-
re grad gäller det motetten, där de
olika stämmorna mera självstän-
digt löpa vid sidan av varandra och
framträda så att säga som självstän-
diga personligheter i ett drama, vil-
.ka än underordna sig den, som ut-
för ledmotivet, än rycka det från
den sjungande, variera det på olika
sätt, stundom tänja ut det, stundom
tränga det samman, än upptaga
blott inledningstonerna, som vari-
eras, än slita ledmotivet i stycken
och kasta bitarna därav i den fram-
böljande tonströmmen, där de än
försvinna än plötsligen dyka upp.
Aldrig kan musiken i så bjärta fär-
ger, i så djupa kontraster avmåla
människohjärtats skiftande stäm-
ningar som i motettstilen eller i den
därur härflytande kyrkokantaten,
som på Bachs tid nådde sin fulländ-
ning. Får körsången på sin plats
näst efter tron i vår högmässa ut-
göra ett mäktigt preludium till da-
gens sedan i predikan behandlade
firningsämne, förstå vi, vilken lyft-
ning körsångens moment förlänar
åt gudstjänsten och huru även
denna sångart är ägnad att öppna
hjärtana för det predikade ordet.
Aldrig har väl den kyrkliga kör-
sången blomstrat så rikt i den evan-
geliska kristenheten som i slutet av
1600-talet och fram på 1700-talet
i Tyskland. Gudstjänsten blev på
förnämligare orter tack vare kyrko-
kören och den med densamma för-
bundna kyrkoorkestern icke alle-
nast en kyrkans utan en hela sam-
hällets angelägenhet. En konstnär-
lig kult hörde till stadens anseende
och rykte. Det var ej den andliga
utan den världsliga myndigheten, ej
konsistoriet utan magistraten och
borgerskapet, som anställde kantor,
sångare och instrumentalister för
kyrkan. Ja dessa myndigheter ri-
valiserade stundom med varandra
härutinnan såsom framgår av Bachs
första tid i Leipzig!. Kyrkan var
tack vare den konstnärliga kulten
Das Verfahren an sich war im 18. Jahrhundert allgemein und bei der volkstiim-
lichen Haltung der damaligen Kirchenmusik ganz natirlich.
Gleich der grosse Eingangschor der ersten Cantate »Jauchzet, frohlocket, auf,
preiszet die Tage» ist eine solche Parodie.
der Königin, dem sie entnommen, lautet der Text:
In dem »Dramma per musica» zu Ehren
»Tönet, ihr Pauken, erschallet,
Trompeten», ——— Doch passen das Trompeten-geschmetter und der Paukenlärm
ganz vortrefflich zu der Feststimmung, die alles Volk am ersten Weihnachtsfeiertag
ergreift und auch noch in die Kirche hinein begleitet — — —.
1 Es war nicht von bester Vorbedeutung, das bei seiner (Bachs) feierlichen
Amtseinfäöhrung, Montag, den 31.
Maj 1723, die Vertreter des Konsistoriums und
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
