Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
88
kanten, som har att välja psalmerna.
Vi kunna därför gå denna avdel-
ning förbi och komma så till Mäs-
san. Det är just i denna avdelning,
som förhållandena mellan de olika
momenten mest framträda. Mässan
skall i första hand avspegla helgda-
gens karaktär och stämning. Och
de andra avdelningarna, koralen
(församlingssången) och hymnen
(körsången) böra troget sluta sig
härintill. Vid val av mässpartierna
äro både präster och organister
klavbundna vid den av Kungl. Maj:t
auktoriserade »svenska mässan» av
1897. I denna kan man svårligen
spåra något, som för tanken på stil
och enhetlighet mellan de olika mo-
menten. Så t. ex. har varje mo-
ment sammanförts för sig: Alla
»Kyrie» i en följd, Gloria i en o. s. v.
Visserligen göres i början en upp-
ställning av serier för olika perio-
der inom kyrkoåret, men dessa
hava, synes det, tillkommit mera på
måfå än med tanke på andlig ge-
menskap och stilenlighet. = Dess-
utom finnes många moment, som
ha den karaktären, att de icke
kunna anpassas i någon serie, om
man vill hålla på stilen. Ett par
exempel härå må nämnas: Kyrie
N:o 8, 9 o. 11 synes mig icke ha
något motsvarande i avseende på
anda och stil i de efterföljande mo-
menten. Laudamus 26 och 27 stå
fåfängt sökande efter släktskap med
något opus i de andra momentkret-
sarna. — Man kan knappast få till
stånd mer än en eller högst två se-
riemässor, som något så när kan
sägas vara i stil med vartannat.
Detta kan ju lätt förklaras, då
det är olika kompositörer till de
flesta numren. Vederbörande, som
hade att ordna mässmusiken på sin
tid, ha troligtvis gått tillväga på så
sätt, att de först samlat ihop så
många »Kyrie», som de ansett lämp-
ligt till antalet. Sedan fortsatt med
Fredrik Hjort
Gloria och Laudamus på samma
sätt o. s. v. Om materialet varit
tunnsått på en eller annan punkt
ha de själva komponerat ett stycke
för att fylla behovet av tillräckligt
antal nummer. —
För att komma till full klarhet,
hur mässmusiken bör ordnas, är
det klokast att studera de anord-
ningar och riktlinjer, som den store
reformatorn D:r M. Luther utar-
betade och utstakade. Vid studiet
härav finner man högtsvävande
vyer, riktlinjer med tanke på fram-
tida utvecklingsmöjligheter, kloka
och praktiska anordningar, och
först och sist kärlek till musikens
sköna konst.
Som bekant bibehöll Luther vid
sin reformation alla anordningar i
mässan från katolska kyrkan, som
han fann lämpliga, och lade sig sär-
skilt vinn om att taga vara på den
utveckling, som musiken då vunnit.
Han tog således mässan såsom den
redan på den tiden var, nämligen
genomkomponerad till ett helt på
grundvalen av de stora självstän-
diga momenten: Kyrie, Gloria (=
Laudamus), Credo, Sanctus et Bene-
dictus samt Agnus Dei. Dessa mo-
ment, sammanförda, kallades en
»Mässa». De små momenten såsom
t. ex. prästens »Ära», »Herren vare
med eder» etc. upptogos ej i en så-
dan mässa, enär de i allmänhet
voro mera konstanta. »Mässan»
däremot var friboren med inbjudan
till komponering. Ingen särskild
auktorisering av myndigheter före-
kom. Så förhåller det sig än i dag
inom katolska kyrkan. Under så-
dana förhållanden är det ej under-
ligt att Mässan inom detta samfund
utvecklats till en nivå, som beteck-
nar höjdpunkten av all kyrkomu-
sik. En mässa är sålunda en hel-
gjuten konstprodukt med en viss stil
och stämning över det hela.
Ibland inriktas dess karaktär
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
