- Project Runeberg -  Tidskrift för Kyrkomusik och Svenskt Gudstjänstliv / 1926 /
102

(1926-1931)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

102

Melodiformen i förspelet:

Julius Rabe

AA

ramen 1 AM On

feet] fr TS Oc NN NN i
A | SP SL NN BE EE AR I ANN LO IR INN. HOS

Öpo—P 1 flag dt Vv
| > TT LO i

2 Den ursprungliga koralmelodien:

&

" I I
LS VM He LON då 4 , ANA A
be SINA : I I H ”
Wer nur oden lieben Gott lässt walten.

är alltså komponerad så, att den i
sig kan ’upptaga och rymma en
tredje stämma, som spelar den ifrå-
gavarande koralens osmyckade me-
lodi. |

- En annan typ koralförspel byg-
ger direkt på koralmelodien, som
spelas i ett sammanhang från bör-
jan till slut. Men den enkla kraf-
tiga melodilinje, som utmärker ko-
ralen, är upplöst i en rikare, roko-
komässigt utsirad och detaljerad
melodi. Ett exempel talar mera än
ord. Korallen »Wer nur den lieben
Gott lässt walten» blir i ett koral-
förspel omskriven på ovan angivna
sätt. ;

" Den. mest komplicerade typen
av koralförspel har sin allmänna
disposition liknande den första ty-
pen jag här nämnde och exempli-
fierade med » Wachet auf», men den
»fria» delen i denna form, mellan-
spelen mellan koralmelodiens olika
fraser, äro motiviskt sammanhäng-
ande med koralens eget motiv. Var-
je vers (musikalisk fras) av grund-
koralen föregås nämligen av ett
ytterst konstfullt utarbetat s. k.
fugato över den följande melodifra-
sen, som därefter: kommer i ur-
sprunglig form i mäktiga pedalto-
ner eller i en trumpetstämma. Här
är för övrigt en tummelplats’ för
Bachs kontrapunktiska konstfullhet.

Man behöver helt visst icke yt-
terligare understryka den allvarliga
uppfattning av orgelspelets insats i
gudstjänsten, som dessa Bachskaä
koralförspel äro uttryck för. Men
de ha inte bara det religiösa allvaret,
de anknyta inte bara till den reli-
giösa stämningen och söka fördjupa
den och ge den ett självständigt
musikaliskt uttryck. Utan de äro
också komponerade med en storar-
tad musikalisk uppfinningsrikedom
och konstfullhet. Där finns intet
tomt känslosvammel, utan varje
not, varje ton har sitt fasta sam-
månhang, sin formella funktion i
det hela.

Om Bachs motetter är efter detta
intet speciellt att säga. Allvaret i
uppfattningen och konstfullheten
1 utarbetningen utmärka även dem.
Också den formella rikedomen av
olika typer i den formella gestalt-
ningen är märklig. Viktigare är
emellertid att redogöra något för
kantaternas uppgift och syfte. De
utgöra ju ett inslag i gudstjänsten;
som vår tid står tämligen främ-
mande för.

Den Bachska kantaten hade, som
nämndes, sin plats mellan äaltar-
tjänsten och predikan — alltså där
i våra kyrkor vid de större högti-
derna kyrkokören plägar sjunga en
hymn eller en motett. Och liksom

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 03:54:06 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tksg/1926/0130.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free