Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Liturgiskt-kyrkomusikaliska strävanden 111
vi nu att se den särskilt under och
efter kriget fortlöpande litterära re-
nässansen.
Man skulle väl knappast tänka,
att krigets stormar kommit att av-
sevärt beröra det fredliga arbetet
till gudstjänstlivets förkovran, där
väl motsatta åsikter bekämpa var-
andra ehuru dock med andliga va-
pen. Men även hit ha krigets infly-
telser sträckt sig. I de stora härarna
sammanfördes fosterlandsförsvara-
re från olika delar av landet. När
man skulle sjunga psalmer vid mili-
tärgudstjänsterna, visade det sig, att
både ord och melodier sjöngos av
deltagarna helt olika beroende där-
på, att man från hemlandskyrkan
var van vid skiljaktiga textavfatt-
ningar och melodiföringar. Detta
missförhållande gjorde en redan
förut närd tanke aktuell, nämligen
strävandet att åstadkomma en en-
hetlig psalm- och koralbok för hela
det evangeliska Tyskland.
Tanken var som sagt icke ny.
Redan 1854 hade en tysk evangelisk
psalmbok, innehållande 150 kärn-
psalmer, utgivits. Även hade man
i senare tid för att motverka den
befarade förbistringen låtit utarbeta
en militärsångbok på föranstaltande
av den tyska evangeliska kyrko-
sångsföreningen, som ock utgivit
en psalmbok att användas vid dess
allmänna kyrkosångsfester. Men
kriget gjorde nu frågan om en ge-
mensam psalmbok för hela Tysk-
land aktuell. Behovet härav var ej
allenast starkt vid hären utan måste
ju också göra sig gällande i hem-
trakterna för att kunna underlätta
deltagandet i gudstjänsterna för
från andra landskyrkor inflyttade.
En anledning varför så många ny-
inflyttade ej slöto sig till kyrkan an-
sågs vara, att man kände sig främ-
mande för den där brukade psalm-
och koralboken. Det gällde därför
såsom ett första steg emot enhets-
tankens förverkligande att i en
psalmbok framställa det för Tysk-
lands evangeliska kyrkor gemen-
samma värdefulla psalm- och me-
lodibeståndet. År 1915 utkom en
på officiell väg föranstaltad koral-
psalmbok: Deutsches evangelisches
Gesangbuch fär die Schutzgebiete
und das Ausland. Denna bok inne-
håller 342 psalmer förutom folk-
sånger. Den vill ej göra anspråk
på att vara förbindande för kom-
mande psalmboksförnyelser. <Så-
som ett försök att gå »den gyllene
medelvägen» bemöttes den naturligt
nog av skarp kritik. Det oaktat
har den övat stort inflytande på den
allmänna meningen och har beteck-
nats såsom en milstolpe på vägen
mot enhetstankens förverkligande.
Prof. Nelle, som var medlem i kom-
mittén för utarbetandet av denna
psalmbok, har gjort det uttalandet,
att en framtida enhetspsalmbok för
hela Tyskland nog är en utopi så till ’
vida, att de olika landskyrkorna
med sina olika traditioner omöjligen
kunna vara med om att i unifor-
merande syfte avstå från sina egna
psalmer, som kanske författats av
diktare från deras egna hemorter
och sålunda blivit dem kära. Men
i så måtto skulle enhetstanken
kunna förverkligas, att varje lands-
kyrka upptoge för alla gemensam-
ma till ord och melodi överens-
stämmande kärnpsalmer jämte det
för den ifrågavarande kyrkan sär-
egna. Sålunda skulle enhetstanken
komma till stånd även utan en en-
hetspsalmbok. Den åldrige prosten
Kawerau, som vid kyrkosångsföre-
ningens firande av reformationens
400-årsminne i Eisleben 1917 höll
festtalet, betecknade enhetstanken i
psalm- och koralboksfrågan som en
värdig uppgift för de evangeliska
kyrkorna under »det femte århund-
radet» efter reformationen. Fram-
tiden får nu utvisa i vad mån en-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
