Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
120
borde förekomma ur evangelierna,
gamla testamentet och breven. Den
felande altarsången får på sätt och
vis en ersättning i växelsång mellan
kören och församlingen i psalmer.
Även förekommer i de reformerta
kyrkorna understundom solosång.
Vid sidan om denna ordning har
yrkats på upphävandet av även de
fasta evangelietexterna med fritt
val av texter efter de stora högti-
dernas karaktärer och för övriga
»färglösa» söndagar t. ex. ett fort-
löpande ämnesval så att trosläran
hinner fullständigt genomgås un-
der kyrkoåret (Arper och Zillesen).
Eller också vill man ordna allt efter
predikans ämne, varvid man i kon-
centrationens intresse även kan på:
fordra strykning av t. ex. trosbe-
kännelsen och allmänna kyrkobö-
nen (Voss).
De på Luthers mässor eller på
reformert tradition återgående li-
turgiska ordningarna äro ännu mer-
endels gällande så gott som öÖver-
allt. Den lutherska typen återfin-
nes huvudsakligen i norra Tysk-
land samt Bayern, den reformerta
framför allt i sydvästra Tyskland.
Dessutom ha vi den unierade kyr-
kan, som upptager litet från: båda
hållen, mest i de norra delarna av
landet. Emellertid medförde världs-
kriget och det stora sammanbrottet
efter detsamma, att kyrkorna över-
gåvos, varför Tyskland f. n. i kyrk-
ligt avseende befinner sig i ett nöd-
läge. Det var som hade de stora
massorna förlorat tron på Gud och
i stället hamnat i krass materialism
eller också trötta på allt hängivit sig
i den romerska kyrkans armar.
När reformationsårets firande år
1916 förbereddes i den stora kyrko-
sångsföreningens centralstyrelse, ut-
talade Smend, att man efter kriget
hade att vänta, att katolicismen och
materialismen skulle göra stora
landvinningar. Detta har också av-
F. M. Allard
speglat sig i de liturgiska strävan-
dena. Förutom de gamla ännu gäl-
lande lutherska och reformerta
gudstjänsttyperna ha vi ock, i syn-
nerhet efter kriget att taga med i
räkningen |
b. Katolicerande liturgiformer.
När tronerna störtade samman
riktade man sina blickar mot »det
altare, som icke bäva kan». I stäl-
let för »litet predikan och sång» i
de protestantiska kyrkorna, drogs
man till den romerska kyrkans al-
tarmässa, i sin mystik och symbo-
liskt rika utgestaltning mycket skö-
nare, imposantare. Alltså en medel-
tidsromantik är nu i antågande lik-
som efter de europeiska krigen för
hundra år sedan. Ungefär så talar
Smend om romerska mässans makt
i nutiden. Den utövar sin tilldra-
gande verkan på trötta sinnen, då
den ej uppställer några krav på del-
tagarna. De få tänka vad de vilja
om dess mystiska karaktär. De
kunna i full frihet, oberoende av
prästens personlighet, hänge sig åt
sina egna betraktelser. Det tysta
momentet vid förvandlingsundrets
utförande är av betagande verkan.
Gammal tradition, utbredd och lika
utformad inom hela den romerska
kristenheten, ger åt mässan det äre-
vördigas glans. Vid ett besök i
Miinster, som lordmayorn av Lon-
don gjorde, satte han som en ära att
få tjäna den celebrerande prästen
under mässan. En fullhet av förän-
derlighet äger ock rum i mässans .
utgestaltande från stilla mässa en
tidig morgonväkt, kanske utförd
utan någon åhörare, till en mässa,
utförd i de mest imposanta former,
under utvecklande av all kyrklig
ståt och prakt. Korteligen, för att
använda Smends egna ord och ej
bara hans här ovan refererade iakt-
tagelser: »Fornvännen såväl som
expressionisten, målaren liksom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
