Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
134
samtid och eftervärld. Jag vågar
ännu det påståendet, att den litur-
giskt-musikaliska renässansen har
väl aldrig så rikt blomstrat som i
den underbart sköna universitets-
staden där nere i Elsass vid Rhens
vågor.
Så kom ’ kriget. Många av lär-
jungarna kallades ut till fälttjänst.
Manskören upplöstes. Tillkallade
gymnasister hade uppehållit den i
det längsta. Men ännu höllos kör-
traditionerna uppe genom en dam-
kör med ledning av orgel och strå-
kar. År 1917 lyckades man ur
fältlasarettet få till stånd en ny
manskör, som bl. a. vid ett tillfälle
sjöng Schätz” tonsats: »Jag skall ej
dö utan leva.> Under den allt mer
tilltagande nöden firades guds-
tjänsterna slutligen utan kör. 1
Sönd. i Advent den 1 dec. 1918 höll
Spitta sin sista predikan. Dagen
" därefter befann han sig bland flyk-
tingarna över Rhen, sökande sig ett
nytt hem. Men bakom honom
stängdes för alltid det tyska univer-
sitetet efter att ha ägt bestånd se-
dan 1872, och därmed var den
glänsande liturgiskt-musikaliska
verksamheten efter en trettioårig
tillvaro förbi.
Några tankar blott ur Spittas av-
skedspredikan. Den hölls i anslut-
ning till Taulers adventpsalm: Es
kommt ein Schiff geladen etc. Det
var ej fråga om högt lastade skepp,
som skulle tillföra det hungrande
Europa livsmedel. När det vidare
heter i sången: Das Segel ist die
Liebe, der heil’ge Geist der Mast,
så kanske det anger, att man med
detta skepp väntar kärlek, medli-
dande med vår nöd, rättfärdighe-
tens Ande såsom förebud till en ny
. världsförbrödring? Nej, Taulers
skepp kommer från själva himme-
len och medför det vi bäst av allt
behöva: Guds Son, den ende som
kan hjälpa oss. - Men vill han detta,
F. M. Allard
när människorna efter alla brott
och synder fortfarande tänka blott
på vad jorden tillhörer? Skall han
icke fastmer komma som en förtä-
rande eld? Nej, psalmen talar om
att Guds Son kommer för att uppen-
bara Guds härlighet i den djupaste
förnedring, i det att han utgiver sig
för oss syndare. Men skall han
kunna hjälpa oss, då måste vi följa
honom, och liksom han. genom
många bedrövelser ingå i härlighe-
ten. Nu gäller det om någonsin att
andligen dö och uppstå med Kristus.
Hoppet att vi på denna enda väg
skola förhärligas skall hålla oss
uppe mitt i de svåraste lidanden
och försakelser. Så slutar han med
dessa ord: »Hav tack, du store
Strassburgermästare, för den tröst
och det hopp, du ger oss, när vi
nu lämna din stad och ditt land,
den trösten, att vi icke gå härifrån
i en tid, då intet ljus. mera lyser.
Hav tack, att du med din sång ro-
par efter oss över Rhen, när vi ha
uppnått ett nytt hem. Liv! Upp-
ståndelse! Gudskraft!> — och så
stod hela församlingen upp . och
sjöng Taulers sång under djup rö-
relse. Tro och heligt samvetsall-
var kan ingen erövrarmakt beröva
den, som lever livet i Guds Sons tro.
Förutom den liturgiskt-musika-
liska lärare- och prästutbildningen,
som utdanat liturger, kantorer och
organister, ha vi ock att ta i betrak-
tande kyrkokörerna såsom guds-
tjänstens levande faktorer. Men
dessa torde ingenstädes ha varit så
väl organiserade som i Tyskland,
och detta för våra tankar till för-
eningsväsendet och framför allt till
den allra förnämsta sammanslut-
ningen.
2. Den tyska evangeliska kyrko-
sångsföreningen.
Det finnes en mängd »>»oorgani-
serade» kyrkokörer, av vilka som-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
