- Project Runeberg -  Tidskrift för Kyrkomusik och Svenskt Gudstjänstliv / 1926 /
166

(1926-1931)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

166 A. Adell. F.

ersättning med nödvändighet sökas
borde detta vara ett annat nytesta-
mentligt. 5) Genom ersättandet av
Fader vår med välsignelsen på detta
ställe, har H. F. nödgats placera Fa-
der vår omedelbart efter vattenbe-
gjutningen. Här är onekligt en av
dopaktens allra mest oroliga platser.
Har ändringen i detta stycke före-
stavats av strävan efter en mera risk-
fri plats för Fader vår, så ha kom-
mitterade kommit ur askan i elden.

På ovan anförda motivering på-
yrkas alltså bibehållandet av Her-
rens bön vid handpåläggningen,

varjämte välsignelsen som hittills

bör placeras före fadderförma-
ningen.

I likhet med det närmast föregå-
ende dopförslaget har H. F. infört
nattvardsmässans prefationsrespon-
sorier, dock fördelade på två stäl-
len. Detta kan ej anses lyckat.
Dels höra dessa responsorier så helt
kyrkorummet till, att de ej böra an-
föras i en dopritual, dels höra de en-
ligt gammal hävd så helt tillsam-
mans, att de ej böra åtskiljas, dels
och framför allt är det psykologiskt
oriktigt att plötsligt i en liturgi, av-
sedd att utföras utan orgelackom-
pagnemang, införa församlingen så-
som aktivt medverkande i så korta
responsorier, i all synnerhet ej i re-
sponsorier av så monumental karak-
tär som dessa. Dessa böra utgå
och erhålla den äldre avfattningen.
Emot sjungandet av Gloria Patri så-
som växelsång kunna däremot ej
dessa skäl anföras.

I sin strävan efter ett flytande
språk har H. F. särskilt i inled-
ningssatserna fått ett alltför banalt
uttryckssätt. Så t. ex. har adverbet
»nu» erhållit en alltför stor använd-
ning. I hela formuläret före-
kommer det minst 8 gånger, av
dessa 4 gånger i onödan: s. 112: »Så
vilja vi nu efter Kristi befallning».
s. 113: Låtom oss nu höra den krist-

M. Allard. K. Peters

na tro. s. 114: Låtom oss nu bedja
såsom vår Herre...; s. 116: Låtom
oss nu höra Guds ords förmaning
till oss alla som hava undfått dopets
nåd: Såsom I nu haven mottagit...

Nu något om detaljerna,

S. 111. Inledningsallokutionens andra
och tredje meningar hava tavtologiska in-
ledningar: »Därför har han». Dessa ord
äga ej sådan monumental resning, att de
tåla vid upprepning. Ordet »för» är här
också tre gånger upprepat. Andra me-

"ningen torde kunna korrigeras sålunda:

»Därför sände han sin Son Jesus Kristus
i världen till att frälsa syndare».

S. 111. »Upplyser oss med sina gå-
vor» hör så helt tredje artikeln och An-
den till, att det ej bör införas i en sats,
som rör Fadern.

S. 111. Övergången till Matt. 11: 18,
20 är synnerligen abrupt; den äldre smi-
digare.

S. 112. Citatet är den gamla inled-

ningsallokutionen såsom ingress till Mark.
10; bör ’ges en resligare början. Ex.:
»Efter Kristi befallning vilja vi alltså ge-
nom det — — —»,

S. 115. Tacksägelsebönens andra -me-
ning har en tavtologisk upprepning av
»detta barn»; bör ändras.

S. 115. »Var dess ledsagare» väcker
banala idéassociationer, bör ersättas med:
»Led det under vandringen genom livet».

S. 116. Fadderförmaningen är i hög
grad i behov av omredigering, särskilt
andra meningen: »Nu tillkommer det
hem och församling».

4 kap. Om ungdomens konfirma-
tion och första nattvardsgång.

Då detta kapitel nyligen genom-
gått stora förändringar, torde man
tills vidare lämna det orubbat. Dock
är det på en punkt, som konsekven-
serna ej utdragits av gjorda förbätt-
ringar i ritualen. Som bekant hava
de forna löftesfrågorna fått en mju-
kare formulering: »Viljen I etc.».
Härav följer, att frågorna förlorat
sin karaktär av ett förbindande löfte
för framtiden och snarast inskrän-
ka sig till ett uttalande av konfir-
mandens närvarande uppsåt att etc.
Mångenstädes formulera dock ’präs-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 03:54:06 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tksg/1926/0206.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free