Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
174
även de sjungna bönerna skulle frambä-
ras :på knä, naturligtvis ej blott litanian
utan även flertalet av våra psalmer, vilka
ha bönekaraktär. Psalm 50 finge väl
alltså sjungas på knä fr. o. m. tredje ver-
sen. Författarens misstag synes mig här
vara, att han dels utgått från att den
knäböjande ställningen är den enda rätta
och värdiga böneställningen, dels ej iakt-
tagit den differentiering av bönernas art
och den skiftning i den bedjandes själs-
hållning, som den olika kroppsställnin-
gen kan antyda. En bön, läst stående,
blir ej därmed betecknad såsom för mig
mindre värdefull. Sitter jag förut, blir
dess vikt i st. betonad.
Förf. avvisar (sid. 216) den stiliserade
liturgien, för vilken han i Romano Guar-
dini funnit en tolk. I stället kräver förf.
en .’besjälad liturgi, och häri vill man
gärna instämma. Men den stiliserade li-
turgien kan mycket väl vara besjälad,
det bevisa bäst Guardinis arbeten, Jag
väljer, på måfå, ur hans lilla arbete »Von
heiligen Zeichen» (hft. 1, sid. 12) ett be-
lägg. Han skriver där: — — — »ingen-
städes är utblottandet av ordets själ,
handlandets utarmande, tecknets förflyk-
tigande så fruktansvärt som i religionens
liv.» På sid: 13 talar han om att »på
nytt uppleva vad som uttalar sig däri.
Då bliva formerna tunga av en inre full-
het.» Detta är ju kravet på en besjälad
liturgi och för till en reform mera av
liturgerna än av liturgien, såsom förf.
kräver och det med all rätt. Men härtill
kommer en sak, som förf. synes mig hava
förbisett: en besjälad liturgi måste vara
behärskad, eljest blir den affekterad eller
burlesk. På sid. 231 har förf. f. ö. kom-
mit i strid med sig själv. Han tillspet-
sar där följande yttrande av Rodhe:
»Altjämt kan den (mässdräkten) fram-
häva det objektiva, låta prästen som in-
divid träda tillbaka» på följande sätt:
»Genom iklädande av dessa kläder har
officianten så att säga avklätt sig sin per-
sonlighet, han har blivit ett opersonligt
redskap för det objektiva» (kurs, av förf.)
Om nu Rodhe uttryckt sig i enlighet med
referatet, vilket anmälaren betvivlar att
han någonsin skulle ha gjort, så borde
förf. ha anmält sin reservation, då ju gi-
vetvis ett opersonligt redskap för det
objektiva ej kan utföra en besjälad li-
turgi.
Recensioner m. m.
Det torde till sist kanske böra fram-
hållas, att denna recension allenast tagit
sikte på de partier i avhandlingen, som
äro ur liturgisk synpunkt intressanta. Av-
handlingens huvudsakliga uppgift är ju
eljest av homiletisk art.
På åtskilliga punkter, de ovan fram-
dragna endast tagna som exempel, kunna.
författarens uttalanden sättas under de-
batt. Kvar står ’ dock intrycket av en
mycket intressant och roligt skriven av-
handling, som bereder läsaren mycken.
glädje. 4. Adell.
Albert Sleumer: = Kirchenlateinisches:
Wörterbuch. Limburg a. d, Lahn, 1926.
842 sidor 8:o. Klotband. Rmk. 30. ;
M. Hammarström: Glossarium till Fin–
lands och Sveriges latinska medeltidsur-
kunder jämte språklig inledning. (Hand-
böcker, utgivna av Finska Historiska
Samfundet I). Hälsingfors 1925. 9252
sidor lex. 8:o. Kr. (svenska) 6.
Den som intresserar sig för studiet av
svenskt gudstjänstliv, kan icke undgå att
också sysselsätta sig med den romerska
kyrkans gudstjänstliv, som ju under hela
medeltiden också var den svenska kyr-
kans och varur vårt nuvarande guds-
tjänstliv vuxit fram. Ideligen blir man
emellertid vid studiet av de medeltida li-
turgiska böckerna av de vanliga latinska
lexica, som blott ta hänsyn till det
klassiska latinet, lämnad i sticket. Det
är därför ett stort nöje att kunna peka
på ett par nya, jämförelsevis lätt åtkom-
liga hjälpmedel. = Sleumer upptar ord-
förrådet i det romerska Missale, Brevia-
rium, Rituale, Graduale, Pontificale, Cae–
remoniale Episcoporum, Martyrologium;
dessutom Vulgata och Codex juris cano-
nici samt en del annan liturgisk och ju-
ridisk litteratur. Hammarström, som har
avsett sin bok till en hjälpreda för histo-
riker, tar visserligen nästan endast hän-
syn till Sveriges tryckta, historiska me-
deltidslitteratur på latin, men har i alla
fall mycket av värde även för den litur-
giskt intresserade. Dessutom lämnar hamn
i en 73 sidor lång inledning en synner-
ligen instruktiv framställning av medel-
tidslatinets historia, ljudlära, ortografi,
formlära, ordbildning o. d. Ingen, som
har något djupare intresse för vår me-
deltid, borde försumma att skaffa sig;
detta glossarium, K. P.’
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
