Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kyrkomusikfesten i Stockholm 5
föreningen) i Tyskland icke heller
hår kunnat fritagas. Bach-Verein
har ett av sina huvudsäten i Leip-
zig, där Bachs kantater alltjämt
söndagligen ’ uppföras i Thomas-
och Nikolai-kyrkorna.
En brokig tavla företer den
kyrkomusikaliska utvecklingen från
senare hälften av 1700-talet och in
i vår tid. Någon annan definition
på kyrkomusik än musik med and-
liga ord eller kanske bara: musik
. i kyrkan har i vida kretsar knap-
past funnits till. Och den renäs-
sans, som omsider kommit, går del-
vis efter nog så oklara, mångskif-
tande, ofta ytliga linier. Man har
allt för ofta »tappat den historiska
tråden». Med glädje kan emeller-
tid konstateras, att den just inom
vår svenska kyrka är på väg att
hittas igen eller av många redan
blivit hittad. Kanske gäller det ej
minst om den rent liturgiska sång-
en, att man både här och var vak-
nat till insikt om dess uppgift och
skönhet. É
Beträffande denna sångart, den
i-egentlig mening liturgiska sången,
den gregorianska accentus- och con-
centussången, vi kunna ju nu kalla
den altarsången, med dess korrelat
i församlingens och körens växel-
sång, så rådde ju under medeltiden
vad man med rätta har kallat »li-
turgisk överlastning». Nu råder
däremot på det hela liturgisk fat-
tigdom. Och den fattigdomen kan
i alla händelser ej åberopa sig på
Luther. Där behöver det nog åter
få bli: »musik och gudstjänst»;
icke överlastning — det kan ju åter
bli en fara — men rikare former så-
som uttryck för och hjälpmedel till
- rikare liv, så att »das Moment der
Anbetung» — detta som ansetts
vara den katolska kyrkans privile-
gium att äga och handhava — åter
må få ett verkligt rum i evangelisk
gudstjänst och i evangelisk tanke-
gång. Rent liturgiska, då gärna
helt korta gudstjänster utan all
predikan torde då också försvara
sin plats; man kan ju också ha en
kort predikan med, några ord till
uppbyggelse, om man vill.
- Omnämnas må i detta samman-
hang det av pastorerna A. Adell och
K. Peters nyligen utgivna häftet:
Evangelisk Tidegärd (ur den sven-
ska kyrkans sångskatt), innehållan-
de — jämte anvisningar — ordning
och musik till laudes (matutin),
vesper och completorium.
Men det är ej nog med den
historiska tråden. Också Anden
har varit »tappad», förlorad. Det
är den vi framför allt behöva. Det
är Anden som gör levande. Och
Anden är sanningen. Den binder
oss i sanningen. Men på denna
grundval ger den också frihet. Det
gäller då även här: »där Herrens
Ande är, där är frihet>.
D. Rudin.
Kyrkomusikfesten i Stockholm.
13—15 november 1926.
Stockholms <kyrkomusikerföre-
nings kvartsekeljubileum = firades
under ovannämnda dagar med en
musikfest, betydelsefull ej blott som
minnesfest för huvudstadens livak-
tiga kyrkomusikerförening utan
även som ett minnesmärke för kyr-
komusikens utövning inom vårt
land i dess helhet. Med anknytning
till de strävanden, som söka rikta
uppmärksamheten mot en värdigare
kyrkomusik, var Joh. Seb. Bach det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
