Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ny koralbok för.
norska Kyrkan = 17
Ny koralbok för norska Kyrkan.
Ny koralbok för norska kyrkan
har i dagarna utkommit. Den
föreligger i en ståtlig volym (på
Aschehoug & Cos förlag, Oslo) om
250 sidor och omfattar 278 num-
mer. Förordet, daterat juni 1926,
ger intressanta upplysningar om
principerna för arbetet. Den av Kir-
kedepartementet tillsatta kommit-
tén har bestått av biskop J. Gle-
ditsch (ordförande), organisterna E.
Alnaes, A. Hvidsten, P. Lindeman
och L. Söraas, sogneprest E. Diesen
samt lektorn dr O. M. Sandvik, den
sistnämnde såsom kommitténs sek-
reterare. Kommittén började sitt
arbete 1922 med att lämpa musik
till Landstads reviderade psalmbok,
samt fick 1924 i uppdrag att även
ombesörja musik till Nynorsk Sal-
mebok.
Redan tidigare hade det i Norge
— liksom i Sverige — djupt kända
behovet av en liturgisk-musikalisk
renässans resulterat i utgivandet av
»Liturgisk musik for den norske
kirke, Bilag til Alterboken 1920.
Ved den til revision av den litur-
giske musik nedsatte komité» —
denna kommitté bestående av bi-
skop J. Tandberg (ordf.) samt förut
nämnda herrar Diesen, Lindeman,
Hvidsten och Söraas. Denna kom-
mitté utförde tydligen även åtskil-
liga förarbeten till den nu utkomna
koralboken, och jag erinrar mig
med nöje den entusiasm och den
respekt för uppgiften, varmed den
gamle Lars Söraas uttalade sig om
en event. ny, norsk koralbok vid
vårt sammanträffande i Göteborg
under Kyrkosångsmötet därstädes
1916. Beklagligen avgick Söraas
med döden hösten 1925, »efter att
ha deltagit i samtliga sammanträ-
» den» — enligt förordets vittnesbörd.
Den nu föreliggande koralboken,
»ved kgl. resolution av 22 Okto-
ber 1926 godkjent til bruk ved guds-
tjenesten i rikets kirker», stöder sig
huvudsakligen på Ludvig M. Lin-
demans av 1877. Uppställningen
— i bokstavsordning — är densam-
ma. Harmoniseringen är i stort sett
densamma — tyvärr, måste jag
säga. Den utmärkte komponisten
Eyvind Alnaes, som svarat för
denna del av arbetet, synes mig
hava av allt för stor pietet för Lin-
demans minne bibehållit dennes
blöta, av en myckenhet septimac-
kord uppmjukade harmonisering. I
några fall ha påtagliga förbättring-
ar gjorts, utan att de dock kunna
höja koralen till det förnämliga
plan, man skulle önska se den in-
taga. Detta gäller nu särskilt re-
formationstidens melodier. Att de
utomordentliga svårigheter, som be-
handlingen av kyrkotonarterna stäl-
ler på koralboksutgivaren, ej alltid
kunnat övervinnas, är mindre un-
derligt. Och dock borde kyrkotonar-
terna ligga norrmännen i blodet —
därom vittna deras folkvisor. Folk-
visetonen är också i denna koralbok
genomgående och förhärskande.
Den rytmiska behandlingen är,
även den, i Lindemans stil. Sam-
ma enkla, folkligt naturliga rytmer
utmärka de norska kyrkovisorna
allt fortfarande, och jag kan gott
förstå, med vilken svårighet det
skulle vara förenat att söka på-
tvinga norsk kyrkomenighet blan-
dade 6-takter o. d. Ett enda försök
har gjorts, nämligen med nr 173:
Jesus, dine dype vunder, motsva-
rande vår gamla 77. Här förekom-
ma tvenne rytmiska «alternativ,
dels Schörrings utjämnade form av
1783 (— Haeffner), dels originalryt-
men av 1551. Förordet betecknar
det senare alternativet såsom till-
kommet för att man i koralboken
skall hava »ett minne från ett sång-
2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
