Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
18
sätt, som karaktäriserar reformati-
onstidens-koral», och tillägger helt
pessimistiskt: »genom prov bör det
kunna fastslås, om det är möjligt att
använda denna rytm i våra dagars
församlingssång». De koraler i om-
växlande taktart, som i övrigt spar-
samt förekomma, innehålla icke
växling mellan de diametralt mot-
satta taktarterna ’/, och ?/; utan en-
dast det mera lättfattliga ?/s, ”/..
Fjärdedelsnoten är i allmänhet an-
vänd som rytmisk enhet. Åtskilliga
nya namn på koralkompositörer,
mestadels av god halt, möta oss,
Daniel Rudin
exempelvis Steenberg, Bjelland,
Sletten, Fasimer Dahl m. fl., medan
samtidigt oväntat nog rena instru-
mentalsatser apterats till »koraler»,
vartill Beethoven och Grieg fått
släppa till musiken. Även förekom-
ma några lån ur vår nya svenska
koralbok. Som helhet måste man
erkänna den nya norska koralbo-
ken som ett i sin art gott arbete,
vida överlägset exempelvis den nya
koralboken för Finland, och det
förstklassiga nottrycket samt utstyr-
seln i övrigt bidraga till att befästa
det goda intrycket. 0. 0.
Orgeln och den gudstjänstliga musiken.
När det gäller frågan om musik
och gudstjänst i belysning av histo-
rien, den allt i ljuset ställande do-
maren, må man ej glömma att
ägna en granskningens stund sär-
skilt åt orgelns historia. I den
äldsta kristna kyrkan var orgeln,
som fanns åtminstone 200 år eller
mer före Kristi födelse, helt och
hållet bannlyst. Man kände ju
orgeln icke annat än såsom ett red-
skap i syndens och ’i onda lustars
tjänst, såsom ett det lättsinniga li-
vets verksamma hjälpmedel. Be-
rättelsen om den heliga Cecilia så-
som orgelns uppfinnarinna är, led-
samt nog, endast en av påvekyr-
kans många legender.
När orgeln först ger sin tillvaro
tillkänna inom <:kristenheten, är
det i klosterskolorna på omkr. 700-
talet såsom angivare av tonen för
sången och såsom åskådningsmate-
rial. Dess första uppgift i de
kristna kyrkorna synes heller icke
varit någon annan än den att ge
tonen åt den enstämmiga kören
och åt prästen vid altaret; möjligen
fick den också snart uppgiften att
med sin klara och klingande ton
.gudstjänsten.
såsom ett slags klockspel jämte och
tillsammans med kyrkklockorna
ge stämning och högtidlighet åt det
hela och framhäva vissa särskilt
heliga eller storslagna moment i
Härav kan också
möjligen härleda sig uttrycket: »die
Orgel schlagen>» (slå på orgeln), ett
uttryck som emellertid sedan blev
»terminus technicus» (stående be-
nämning) för att spela orgel. Möj-
ligen kan det nämnda uttrycket
också belysas av de tidigare orglar-
nas beskaffenhet. För hantering-
en av en orgel i England med 400
pipor och 14 blåsbälgar säges ha
erfordrats tvenne handfasta orga-
nister, vilka måste bruka både arm-
bågar och knytnävar för att få ned
de 4—6 tum breda tangenterna.
Orgelns uppgift i kyrkorna un-
der medeltiden blev emellertid så
småningom mer och mer vidsträckt.
Man »tog sig» också emellanåt var-
jehanda uppgifter. Sådant fram-
går bl. a. av uttalanden på en del
synoder under 1500-talet, där man
måste ingripa mot organisternas
osed att med orgelspel här och var
avbryta prästens läsning vid altaret
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
