Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Liturgisk-kyrkomusikaliska strävanden
genom sammanställning av cantus
gregorianus och den evangeliska ko-
ralen. Båda funnos ju förut, men
deras sammanställning, sådan den
sker i den evangeliska gudstjänsten,
innebar något nytt.
Men denna sammanställning av
tvenne skilda element blev den pro-
testantiska gudstjänstens förnämsta
liturgiskt-musikaliska problem.
. Cantus gregorianus är i sin oför-
änderlighet och objektivitet, sin
världsfrånvändhet och asketism ett
vittnesbörd framför allt om det ir-
rationella och övervärldsliga i kyr-
kans tro. Oupplösligt är den före-
nad med templets skymning. I
denna sång har den romersk-katol-
ska kyrkan funnit ett adekvat ut-
tryck för sin fromhet, sin tillbedjan,
sin mystik.
Den evangeliska koralen kommer
från stridernas värld. Den är sub-
jektiv och ett barn av sin tid. Den
är fylld av tidens och själens nöd
och plåga, dess glädje och jubel.
Även i den yttre dräkten fram-
träder skiljaktigheten. Den evange-
liska koralen är strofisk, mensure-
rad, alltid på modersmålet; cantus
gregorianus är recitativisk, rör sig
i fri rytm och utgår principiellt från
latinet såsom text.
Allteftersom de olika protestan-
tiska kyrkorna kombinerade dessa
ovannämnda två moment, skulle
man kunna tala om olika guds-
tjänsttyper i liturgiskt-musikaliskt
hänseende. De nordiska kyrkorna
tillhöra den lutherska gruppen, som
bibehöll altaret och med detta den
gamla, rikare mässformen, ty altare
och gudstjänstlig musik hava all-
tid hört samman.
Men anknytningen till den gamla
mässformen kunde ske på olika
sätt. — Det liturgiska problemet
framträdde nu, då de evangeliska
23
koralerna började ersätta mässans
liturgiska moment. Ehuru Luthers
intention antagligen var att ersätta
de för församlingssång avsedda mo-
menten med särskilda liturgiska
psalmer, visade sig den vägen emel-
lertid icke framkomlig på grund av
bristen på lämpliga sådana. Nästa
steg var då, att man fick frihet att
välja psalm på det ifrågavarande
stället, men detta betydde en upp-
lösning av den gamla mässans tan-
kegång och sammanhang.
Man kan därför på protestantisk
mark tala om mässformer av »gre-
goriansk» eller av »psalmtyp»>,
psalm här då taget i betydelsen
evangelisk koral.
Som en sådan »psalm-mässa»>
framstår den första tryckta dan-
ska evangeliska gudstjänstordning-
en, den s. k. Malmömässan av år
1528, vilken haft en grundläggande
betydelse för den danska kyrkans
liturgi. Här äro bl. a. introitus, ky-
rie, graduale, alleluja, credo o. s. v.
ersatta med danska psalmer.
Emellertid uppstod i Danmark,
ungefär samtidigt med Johan III:s
försök till en liturgisk renässans i
vårt land, emot det alltför starka
inskränkandet av den gregorianska
sången en kraftig reaktion, som i
många avseenden betecknar en.
höjdpunkt i den danska kyrkans
liturgiska sång! Thomissons Sal-
mebog 1569, den danska kyrkans
klassiska psalmbok, och Jespers-
sons Graduale 1573 äro framför allt
denna epoks litterära källor. Den
kännetecknas främst genom återin-
förande i större utsträckning av gre-
goriansk sång jämte latinet som
kyrkospråk. Dessutom kommer de-
tempore-principen i vidsträcktaste
mån till genomförande.
Denna liturgisk-musikaliska blom-
stringsperiod varade ett stycke in
-« t Se E. Abrahamsen, Liturgisk Musik i den danske Kirke efter Reformationen,
Köpenhamn 1919.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
