Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
24 oo K. M. Westerberg
på 1600-talet : (Jesperssons Gra-
duale trycktes sista gången 1637),
och därefter vidtager en avknapp-
nings- och upplösningsperiod i litur-
giskt hänseende, som sträcker sig
fram till våra dagar. |
Christian V:s Kirkeritual 1685
med - Altarboken av år 1688 och
Kingos Graduale av år 1699 lägga
grunden till den följande utveck-
lingen. Mässan blev musikaliskt
fattig, cantus gregorianus utmönst-
rades. Såsom exempel må nämnas,
att introitus enligt Ritualet ersattes
av ett orgelpreludium, vilket dock
1778 utbyttes mot en ingångspsalm.
Kyrie, gloria, credo och agnus dei
äro "ersatta med psalmer, sanctus
och pax m. m. uteslutna. I Kungl.
rescriptet av 1802 är kyrie helt för-
$svunnet. En liturgisk oformlighet
innebär föreskriften, att credopsal-
men och gloriapsalmen skulle al-
ternera, varvid den förra skulle
sjungas omedelbart efter ingångs-
psalmen.
Här är sålunda det gamla mäss-
begreppet upplöst. De särskilda mo-
mentens liturgiska betydelse är för-
gäten och gudstjänstoördningens ur-
sprungliga sammanhang förlorat. -
Som mässmusiken icke är auk-
toriserad, mässas det på, många
olika sätt. På 1700-talet komma
melodierna ur Thomissons psalm-
bok ur bruk. Den nu mest använ-
da mässmusiken är samlad av J.
Wiberg i hans Messemelodier 1832.
Om den säger en dansk liturgisk
förf., att den »i trivialitet söker sin
like i allt vad någonsin skrivits av
liturgisk musik». I Viggo Sannes
Messebog möter också »en trivial
melodi», som möjligen är av äldre
ursprung men överförts till modernt.
g-moll. Hartmanns »Liturgisk Mu-
sik» företräder en modernare, me-
lodiskt rikare utstyrd mässmusik,
som nästan erinrar om operarecita-
tivet. (Forts.)
G. Lindberg.
Svenska Margaretakyrkan i Oslo.
År 1911 invigdes Arvika nya
kyrka, uppförd efter ritningar av
Tengbom. Samme konstnär fick
12 år senare fullborda en ny kyrko-
byggnad, Högalidskyrkan i Stock-
holm. År 1914 invigdes Engel-
brektskyrkan i Stockholm, uppförd
av Wahlman, vilken likaledes 12 år
senare fick se sin Margaretakyrka
1 Oslo för första gången slå upp
sina portar.
Det är något mycket ovanligt och
av största intresse att med fyra så
betydande byggnadsverk som dessa
få följa tvenne stora konstnärers
utveckling.
Arvikakyrkan är ett barn av en
. genombrottstid inom svensk bygg-
nadskonst. Det visar tydligt den
blandning av gott och ont den ut-
gör. Ett utomordentligt vackert
läge, goda proportioner och en man-
ligt "fast uppbyggnad äro dess be-
stående värden och förtjänster, un-
der det att dess råa behandling av
inventariernas detaljer och färg är
något för vår tid osmältbart och.
främmande. Ligger det något av
genombrottstidens trevande och osä-
kerhet över Arvikakyrkan, visar
Högalidskyrkan en mogen mästare,
som utan tvekan förstår att mål-
medvetet och konsekvent genom-’
föra en konstnärlig idé. Ofärgade,
grålila putsytor hos väggar och
valv binda samman rummet till en
enhet på samma gång som de bilda
en god bakgrund för inventarierna
med sin rikare färgutsmyckning.
Vid denna färgutsmycknings utfö-’
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
