Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Liturgisk-kyrkomusikaliska strävanden
dier 1891 m. fl. Han har vunnit
många anhängare både bland präs-
ter och kyrkomusiker, men hans
koralbok: »Udvalg af Salmemelo-
dier i Kirkestil» kan dock knappast
sägas ha funnit någon allmännare .
användning. . Man har i Danmark
haft förmånen äga flera framstå-
ende koralkompositörer, av vilka
må nämnas t. ex. J. P. E. och Ernst
Hartmann, Gade, H. och G. Matthi-
son-Hansen 0. s. Vv.
Man står i Danmarks kyrka för
närvarande i många avseenden oviss
och spörjande inför frågan onr ut-
vecklingen på det liturgiska och
kyrkomusikaliska området.
faktor, som i viss mån gör läget
osäkert, är att den nuvarande demo-
kratiska kyrkoförfattningen strävar
att lägga all avgörelse, även i dessa
frågor, i menighetsrådens händer.
Norge.
Den norska kyrkans liturgi var
naturligtvis ända till skilsmässan
från Danmark gemensam med detta
lands. Den vilade sålunda på Ritu-
alet 1685 (altarboken 1688). Mu-
siken hade sina rötter i Jesperssons
och Kingos Gradualer. Liturgien
var, som nämnts, musikaliskt fat-
tig. År 1889 infördes en ny altar-
bok med rikare liturgi, vilken mera
närmade sig till reformationstidens
liturgi. Musiken till denna utarbe-
tades av organisten och kantorn i
Kristiania Chr. Cappelen. Denna
nya liturgi infördes emellertid en-
dast i de kyrkor, som så önskade.
Mässboken av Cappelen innehål-
ler fullständiga noter till kyrkoårets
kollekter samt övriga partier, som
. av prästen skola sjungas: gloria, sa-
lutationer, prefation, instiftelseor-
den, Fader vår och Välsignelsen.
Musiken är hämtad delvis från
Luthers Deutsche Messe och andra
reformatoriska agendor, t. ex. Jus-
En.
37
tus Jonas” Agenda, dels utgöres den
av varianter av dessa melodier. Nå-
gon de-tempore-princip finnes icke
— ett enda alternativ för salutatio-
nerna förekommer t. ex. Vid ut-
arbetandet av mässmusiken begag-
nade sig Cappelen av K. Lindemans
förut utgivna mässbok.
Med altarboken av år 1920 har
Norges kyrka fått en mera fyllig
gudstjänstordning, anslutande sig
till reformatoriska förebilder. An-
märkas bör, att laudamus eller
dess ersättning Allene Gud utföres
blott på de stora högtidsdagarna.
Denna altarbok har införts i alla
kyrkor genom lag. Musiken, en re-
vision av den i Cappelens mässbok
förekommande, utarbetades av en
av departementet på initiativ av
Norges = organistförening = tillsatt
kommitté av 2 teologer och 3 orga- .
nister. Den harmoniska dräkten
gavs av organisten i Bergen, Lars
Seraas. De-tempore-principen har
emellertid ej heller här funnit något
beaktande med undantag för de
stora högtiderna. Så förekomma
t. ex. endast två alternativ för vissa
partier. Den norska mässmusiken
har emellertid nyligen varit föremål :
för ytterligare revision. Dr. O. M.
Sandvik har utarbetat en ny mäss-
bok, fullständig för hela kyrkoåret,
med ackompagnemang av organis-
ten R. Steenberg.
Koralböcker erhöll Norge i äldre
tider likaledes från Danmark. Des-
sa fingo dock största inflytandet i
städer och på större orter, där man
hade orgel. Koralböckerna av N.
Schiörring (1783) och H. O. C.
Zinck (1801) gällde, ända tills A. O.
Lindemans. koralbok utkom (1838).
Den blev genom kungligt beslut
auktoriserad till uteslutande bruk
vid gudstjänsterna i Norges kyrkor.
Härigenom hade Norge fått sin
Haeffnerska koralbok med utjäm-
nad rytm. Jämväl från Norge om-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
