Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
" dets historia.
Den Heliga
att inom teologien en djupare upp-
fattning av Nattvardens väsen och
värde håller på att arbeta sig fram.
Dels torde det vittna om att förf.
inom vår Kyrka funnit ett behov
efter upplysning på denna punkt,
som han velat tillmötesgå. Han tor-
de väl däri knappast ha misstagit
sig. Redan att intresset för Natt-
varden begynner vakna är ju ett
stort framsteg. Ett dylikt vaknande
intresse kan nu få en synnerligen
hälsosam näring i prof. B:s sakliga
och vederhäftiga på samma gång
som medryckande och värmande
framställning.
Det är väl tvivelaktigt, om nå-
gon kyrka i en ställning motsva-
rande den Svenska Kyrkans, svä-
var i så fullständig okunnighet som
denna rörande resultaten av den li-
turgiska forskningens arbete be-
träffande mnattvardsliturgiernas ut-
veckling. Sedan Ullmans Liturgik
på 1870-talet har väl intet allvar-
ligt försök gjorts att på svenskt
språk framställa nattvardsfiran-
Och vilket oerhört
arbete har dock icke sedan dess ut-
förts. Nu är visserligen prof. B:s
arbete, som redan blivit nämnt,
ingalunda skrivet enbart ur litur-
gisk-historisk synpunkt, men den
ger likväl även härvidlag en ganska
god behållning, även om man nog
alltemellanåt tycker, att förf. på
detta område kunnat vara litet mer
meddelsam. Framför allt skulle
nog många av hans läsare varit ho-
nom tacksam, om han stundom ut-
gått från en mera blygsam före-
ställning om deras liturgiska för-
kunskaper. Men arbetets karaktär
av akademiskt specimen har väl
omöjliggjort ett tillmötesgående av
dylika, annars förvisso icke oberät-
tigade önskemål.
Frågar man sig, hur förf. kom-
mit på den tanken att skriva ett: för
svenska förhållande så ovanligt ar-
.
Nattvarden 43
bete, torde man stöta på en öm
punkt i den svenska teologiens hi-
storia. Sverige har ju i teologiskt
hänseende i det längsta omsorgs-
fullt bevarat sin ställning som filial
till Tyskland. Förf. har däremot
uppenbarligen inspirerats till sitt
arbete av inflytelser, som han rönt
av engelsk teologi och kanske fram-
för allt engelskt kyrkoliv, varav
han ju är en erkänt framstående
kännare. Det är ock uppenbart,
med vilket intresse han dröjer vid
sin framställning av Nattvardens
historia i den anglikanska kyrkan.
Påpekas förtjänar emellertid, att
han har öppen blick icke blott för
den anglikanska kyrkans förtjäns-
ter på detta område utan ock för
dess fel. Hittills ha de inflytelser,
som vi fått från England, i kyrk-
ligt avseende varit av i allmänhet
mycket tvivelaktigt värde. Det är
glädjande, att vi därifrån börja att
få något annat än sekter.
För att ge någon föreställning
om det sätt, varpå förf. löst sin upp-
gift att skildra den Hel. Nattvar-
den. må en kortfattad översikt av
bokens innehåll meddelas. Sedan i
ett inledande kapitel »Nattvarden
och evangeliet» Nattvardens bibli-
ska rötter undersökts från den nu-
tida exegetiska forskningens stånd-
punkt, övergår förf. till ett av de
intressantaste partierna i boken: en
analys av »det fornkyrkliga natt-
vardsfirandets huvudmoment». Åt
vartdera av dessa: tacksägelsen, ge-
menskapen, åminnelsen, offret och
mysteriet ägnas ingående undersök-
ning. Vid framställningen av det
kristna mysteriet må med tillfreds-
ställelse antecknas, att förf. bestämt
avvisar vissa godtyckliga ytterlig-
heter, som en viss religionshistorisk
skola genom en svensk represen-
tant gjort sig skyldiga till. »Nattvar-
den i den romerska medeltidskyr-
kan» avfärdas därefter ganska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
