Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
44
knapphändigt. Sedan följas de tre
av reformationen skapade. huvud-
riktningarne: »den lutherska lin-
jen», »den reformerta linjen» och
»den anglikanska linjen». Åt
»Nattvarden i den svenska refor-
mationen» ägnas till sist ett särskilt
kapitel. Boken avslutas med en
kort blick på »Nattvarden i nuti-
dens svenska kyrkoliv».
Ett stycke i kapitlet om den
lutherska linjen har ett alldeles sär-
skilt aktuellt intresse. Jag menar
avvisandet av R. Otto’s liturgiska
idéer å sid. 248 f. Den lika skarpa
som berättigade kritik, som här
framföres mot dennes liturgiska
självsvåld, är värd att observeras,
då ju Otto även i vårt land har be-
undrare, som propagerat också för
hans liturgiska funderingar. Ett
par citat må anföras: »Väl har bris-
ten på en fast och enhetlig kult-
tradition vållat, att de reformssträ-
vanden, som här (Tyskland) fram-
kommit, i allt för hög grad fått en
prägel av experiment, av ett lätt-
sinnigt »Macherei», som är ofören-
ligt med det liturgiska skapandets
väsende. Alldeles särskilt gäller
det den skola, som utnyttjat R.
Otto’s bekanta uppslag.» Nattvar-
den »kan för honom (Otto) över
huvud endast få en sekundär bety-
delse: hans utkast till ritual för
densamma förenar ett lekfullt jong-
lerande med material ur den klas-
siska gudstjänsttraditionen med li-
turgiskt högst misslyckade projekt.»
»Rent blasfemiskt verkar det att i
det liturgiska utkastet till guds-
tjänst för Vaterlands-Sonntag i den
eukaristiska bönens inramning, fö-
regångna av Sursum ’ corda etc.,
finna orden: ”Insonderheit danken
wir Dir heute, dass Du uns hast
Glieder sein lassen Deines deut-
schen Volkes”. Gudstjänsten avslu-
tas för övrigt med Deutschland,
Deutschland, tuber alles». Den
Knut Peters
Otto’ska nattvardsgudstjänsten ka-
raktäriseras sålunda: »Det hela är
en reformert nattvardsakt, utrustad
med lutherskt långods och en: del
sällsamma tillbehör; den tysta bö-
nen, ett i och för sig värdefullt mo-
ment, får en så central ställning, att
det hela lätt kan te sig som en spe-
cialform av den Otto’ska huvud-
gudstjänsten, med församlingsmål-
tiden som bihang; nattvardsförma-
ning och fri bön (här särskilt
olämplig) innebära en platt antikli-
max efter prefation och Sanctus».
Lika berättigad torde förf:s i
samma sammanhang framförda
kritik av den tyska högkyrkliga
riktningens självsvåld få anses vara.
Han inser och erkänner emellertid
också denna rörelses obestridliga
förtjänster. . |
Att särskilt de båda sista kapit-
len äro ägnade att fängsla en svensk
läsares uppmärksamhet, säger sig
självt. Icke minst avdelningen om
den svenska reformationens litur-
giska historia bringar åtskilliga nya
synpunkter. Jag tänker framför
allt på framställningen av den sven-
ska och den latinska mässans in-
bördes förhållande, ävensom på
förf:s uppfattning av predikans
ställning under reformationstidens
äldre skede. Sin uppfattning av
detta senare problem har han dock
knappast lyckats framställa lika
övertygande som sin lösning av det
förra.
Även det lilla försök förf. gjort
alt teckna »det medeltida utgångs-
läget i Sverige» är värt allt erkän-
nande. Den lilla skissen synes
vittna om att förf. har särskilda
förutsättningar att inom vår så gott
som fullständigt outforskade medel-
tida kulthistorias område kunna
åstadkomma ett värdefullt arbete.
Med avseende på en detalj må
det tillåtas att komplettera förf:s
framställning. Det gäller den in-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
