Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Meddelanden m. m.
tarna O. Ahlström och I. Nordlund, kyr-
koherde A. Forsblom, pastor E. Stenwall,
klockar-organisterna B. Blomberg, E.
Eriksson och O. Lillhannus, kantor L. J.
G. Stråhle och dir. cant. O. Sundblad.
Från Tyskland. I samband med kyr-
kans skiljande från staten i Tyskland kom
kyrkomusikerutbildningen i Tyskland i en
svår ställning, då denna ditintills varit
förlagd huvudsakligast till lärareseminari-
erna och de sålunda utbildade kyrkomu-
sikerna utgjorde cirka 90 24 av hela kå-
ren. För svårigheternas avhjälpande har
man nu emellertid kraftigt ingripit. Un-
der hösten 1924 upprättades i Eckernförde
(Kiel) den första evangeliska kyrkomusik-
skolan, följd av en liknande avdelning
vid Leipzigs kyrkomusikinstitut samt av
en kyrkomusikskola i Aschersleben i
Sachsen.
I Eckernförde undervisa, enligt medde-
lande i Monatschrift för Gottesdienst,
utom direktorn 5 akademiker och 1 lärare.
Undervisningsplanen upptar per vecka: 1
timmes enskild undervisning i orgel- och
klaverspelning; klassundervisning: 2 tim.
teori, 1 tim. partiturspelning, liturgik, mu-
sikhistoria, orgelbyggnad, orgelbyggnadens
och orgelspelets historia, gehörsutbildning
och musikdiktat, sångmetodik, 2 tim. blan-
dad körsång och undervisningsprov. —
I en ettårig kurs utbildas organister för
landsförsamlingar och i en tvåårig för
mindre stadssamhällen, varjämte skolan
förbereder = högskolestudier. Intagning
sker vid påsk och Mikaelis. Inträdesford-
ringar: i klaver: att kunna säkert spela
skalorna, etyder och svårare sonater; i
sång: lättare gehörs- och tonträffningsöv-
ningar.
Vid den Wärttembergska högskolan för
musik i Stuttgart har det lyckats direk-
torn, professor Wilhelm Kempff, att få till
stånd upprättandet av en ny avdelning för
" kyrko- och skolmusik, vilken liksom aka-
demien i Berlin åsyftar att utbilda för
högre befattningar.
Den 15 tyska Bachfesten i Miinchen är
planerad att avhållas den 28—31 maj.
Handboksrevisionen i England. Enligt
meddelanden från London har av ärke-
biskoparna av Canterbury och York samt
de övriga biskoparna det av episkopatet
granskade förslaget till revision av den
47
engelska Kyrkans handbok, »The Book of
Common Prayer», måndagen den 5 fe-
bruari framlagts inför det i Westminster
församlade prästerskapet. Sedan reform-
förslaget sålunda behandlats av Biskopar-
nas hus, inträder nu frågan i sitt avgö-
rande stadium. Så snart handboksförsla-
get föreligger, kommer det att bli före-
mål för utförligare omnämnande i denna
Tidskrift. Den som önskar orientera sig
i den engelska handboksrevisionens tidi-
gare faser intill år 1925, kan lätt göra det
genom professor Yngve Brilioths uppsats:
»Liturgiska reformförslag inom Englands
Kyrka», publicerad i Festskriften till ärke-
biskop Söderbloms sextioårsdag.
Sången i söndagsskolan. Lekmanna-
skolan i Sigtuna anordnar den 15 febr.
t. o. m. 30 mars en kurs för utbildning
av söndagsskollärare. I timplanen anges
kursen komma att omfatta: metodik 30
timmar, barnpsykologi 24, bibelkunskap
22, tros- och sedelära 22, pedagogik 12,
vartill kommer karaktärspedagogik 6, slöjd
24 och sång 6, säger och skriver sex tim-
mar. — Den, som en smula har sysslat
med att meddela psalm- och koralkun-
skap samt arbetat med psalmsångens ut-
förande praktiskt, vet att på en tid av 6
timmar lärer man ej hinna med ens det
nödtorftigaste för att en blivande söndags-
skollärare skall på egen hand hjälpligt
kunna reda sig med psalmsången. Detta
så mycket mera, som man naturligtvis ej
kan förutsätta, att deltagarna i denna kurs
i gemen hava de musikaliska förutsätt-
ningarna för att snabbt tillgodogöra sig
undervisningen i sång eller att själva full-
följa studierna. Och barnets tidiga fost-
ran till psalmsång har dock för barnet
självt en karaktärsdanande betydelse, som
all pappslöjd i världen ej kan få. Icke
mindre är sångens vikt för arbetet inom
söndagsskolan. Kommer så därtill psalm-
sångens betydelse under barnaåren såsom
en inövning i församlingslivet och guds-
tjänsten. Med djupt vemod måste man —
för barnens, för söndagsskolans, för för-
samlingslivets skull konstatera den
brist på förståelse för psalmsångens verk-
liga vikt i söndagsskolan, som här kom-
mer till synes. Det är beklagligt, att den
synes signifikativ för ungdomsarbetet i
dess helhet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
