Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Till frågan om perikopsystemets uppkomst 55
förmån att då ha fått vara med och
bära lama, lytta och lidande fram
till Honom. Samma «välsignade
uppgift är vår, då vi i kyrkans bön
bära fram allt, som trycker oss, in-
för Herren. Hela livet med allt jor-
diskt, alla omsorger och alla glädje-
ämnen inför Herren — församling
och kyrka, land och folk, åker och
äring, hus och hem, barn och en-
samma — inför Herren, i visshet att
han bär omsorg om allt, som mö-
ter oss i tiden. Sådan är den all-
männa kyrkobönen och den gamla
trösterika Litanian. (Forts.)
A. Adell.
Till frågan om perikopsystemets uppkomst.
Hartmann Grisar, S. J.: Das Missale im
Lichte römischer Stadtgeschichte. Frei-
burg im Br. 1925.
Kyrkoåret är en av de största
skatter, som den kristna traditionen
skänkt kyrkan. Redan detta gör,
att varje arbete, som kastar nytt
ljus över dess ursprung och utveck-
ling, kan göra anspråk på beak-
tande. Därtill kommer, att vårt
kyrkoårs och textsystems historia
ännu gömmer på många olösta gå-
tor av största intresse.
Ett nytt arbete rörande en del
hithörande frågor har nyligen sett
dagen. Författaren är jesuiten
Grisar, mest känd hos oss genom
sin Lutherbiografi, den hittills för-
nämsta från romerskt håll.
I sitt nya, här ovan anförda, ar-
bete om Missalet, belyst med mate-
rial ur staden Roms historia, är
förf. på sitt rätta område. Roms
äldre historia är hans specialitet.
Boken försätter oss tillbaka till de
för den västerländska liturgiska ut-
vecklingen så betydelsefulla århund-
radena omkring övergången från
gamla tiden till medeltiden, då så
mycket av den romerska guds-
tjänsttraditionen växer ut och vin-
ner stadga i påvens omedelbara om-
givning, just föranlett av behovet
av ordning och fasthet i det vidlyf-
tiga påvliga gudstjänstceremonielet,
för att sedan från Rom som kristen-
hetens medelpunkt sprida sig till
och erövra hela västerlandet efter
mer eller mindre lyckosamma stri-
der med de egna »usus», som där
utbildat sig i de särskilda länderna
under inflytande från andra litur-
giska centra.
Det är framför allt de romer-
ska perikopernas tillblivelsehistoria,
som förf. vill belysa. Det material
han framdrager härför, är drag ur
Roms politiska historia, som uppen-
barligen övat inflytande på valet av
liturgiska texter och utformningen
av böneformulär samt sedvänjor,
bruk och behov vid den påvliga
gudstjänsten, som på olika sätt givit :
karaktär åt olika dagar i kyrkoåret
eller annars föranlett liturgiskt ar-
bete på den bok, som nu går under
namn av Missale Romanum. Som
var att vänta, är det huvudsakligen
en del söndags- och framför allt
ferialmässor, icke de större högti-
dernas, som förf. på detta sätt lyc-
kas framställa i nytt ljus.
Det är obestridligt, att förf. har
både mycket och fängslande ma-
terial att draga fram. Det mesta
rör emellertid icke direkt oss, då det
har avseende på sådana delar av
missalet, där vi genom reformatio-
nen fått traditionen bruten. Dock
är vad som kan belysa våra nuva-
rande förhållanden tillräckligt för
att berättiga boken till ett utförli-
gare omnämnande i denna tidskrift.
Det är ock uteslutande några så-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
