Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kantorsfrågans nuvarande läge
orsakats av klockareboställena. och
det komplicerade läge, vari frågan
kommit genom dem. Att ett vid-
lyftigt och omfattande och om in-
tresse vittnande arbete, särskilt av
utredningsmän och sakkunniga, lig-
ger bakom dessa stora utredningar:
och lagförslag, är tydligt. I syn-
nerhet har regeringsrådet Thulin på
ett alldeles enastående sätt visat sitt
varma intresse för vår sak och ställt
sin stora erfarenhet och förmåga till
vår tjänst. Icke minst har central-
styrelsen anledning att känna tack-
samhet för de många alltid värde-
fulla råd och anvisningar, regerings-
rådet Thulin med aldrig tröttnande
intresse givit den.
Efter den stora motgången ge-
nom riksdagens avslag följde med
nödvändighet en tid av förstämning
och förlamning. Förhoppningarna
voro så högt spända, att det behöv-
des tid att hämta sig efter slaget.
Men det gick ej an att släppa taget.
I enlighet med beslut, fattat vid 3:e
. allm. svenska organistmötet i Stock-
holm 1922, gjorde centralstyrelsen
förfrågan hos dåvarande statsrådet
Clason, huruvida lagförslaget ånyo
måtte kunna föreläggas riksdagen.
Av statsrådets svar framgick, att
någon proposition till kommande
riksdag ej kunde hava utsikt att
vinna framgång, dels med hänyn
till den korta tid, som förflutit, se-
dan lagförslaget behandlats i riks-
dagen, och dels på grund av eko-
nomiska skäl. Centralstyrelsen an-
såg då enda möjligheten för tillfäl-
let vara att fortgå på den redan in-
slagna vägen, de partiella reformer-
nas, där början gjorts beträffande
pensionsfrågan, som av centralsty-
relsen redan utsänts till kretsarna
för yttrande. Dessa hade enhälligt
uttalat sig för åtgärders vidtagande
för denna frågas snara lösning.
På grund härav inlämnade cen-
tralstyrelsen till statsrådet en till Ko-
69
nungen ställd skrivelse i berörda
fråga. Med anledning av skrivel-
sen blev styrelsen för statens an-
stalt för pensionering av folkskol-
lärare m. m. anmodad avgiva ytt-
rande. Dess svar blev avböjande,
vilket i sin ordning medförde, att
ärendet ej föranledde till någon åt-
gärd. Alltså motgång även i denna
fråga. För centralstyrelsen stod nu
klart, att alla krafter måste ägnas
åt kantorsfrågans lösning i dess
helbet. På det allmänna kyrko-
sångsmötet i Skara 1924 beslöts en-
hälligt att hos Kungl. Maj:t anhålla,
att lagförslaget av år 1920 åter
måtte föreläggas riksdag och kyrko-
möte. Vid sammanträdet i jan. 1925
inlämnade =: centralstyrelsen = till
Kungl. Maj:t en petition i samma
syfte. Någon åtgärd från regering-
ens sida med anledning av dessa
framställningar har ej vidtagits. Vid
1925 års kyrkomöte framlämnades
av regeringsrådet Thulin och bisko-
pen Hj. Danell en motion med hem-
ställan, att kyrkomötet måtte hos
Kungl. Maj:t i iunderdånighet an-
hålla, att det senast av kyrkomötet
antagna förslaget till lag om kan-
torer m. m. snarast möjligt måtte,
utan rubbning i de huvudsyften,
man därmed avsett att vinna, un-
derkastas en överarbetning i syfte
att få undanröjda de hinder, som
föranlett, att förslaget ej av riksda-
gen godkänts. Motionen hänvisades
till kyrkolagsutskottet för betän-
kande, och utskottet tillstyrkte på i
huvudsak de av motionärerna an-
förda skäl bifall till framställningen
och hemställde, att motionen måtte
av kyrkomötet bifallas. Vid be-
handlingen i kyrkomötet talade kan-
tor Risberg, Jämtland, varmt för
kantorsfrågans snara lösning samt
yrkade bifall till utskottets förslag.
Efter slutad överläggning bifölls ut-
skottets hemställan. Tanken var
också, att denna överarbetning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
