Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
104 s
och likakännande, så ha vi nått
fram till vad man kallar den organi-
serade gruppen".
Tillämpa vi nu detta på sånglus-
ten i en menighet, så förstå vi, att
denna lust sammanhör enligt sin
natur med känslolivet. I »anhop-
ningen», som var utgångsstadiet,
fanns intet gemensamt känsloliv.
Men när anhopningen övergår till
en psykologisk massa, vaknar detta
gemensamma känsloliv och därmed
Justen att även hörbart ge detta till-
känna, vilket ej är fallet i den hete-
rogena anhopningen. Ju mera lik-
artad känslan är, stärkes inflytandet
inbördes. Blir gruppen av konstant
natur, såsom förhållandet är i det
av homogena element organiserade
samfundet, blir också sånglusten
något konstant. Man behöver ej för-
gäves uppmana till deltagande i den
gemensamma sången vid det av
överhuvud likartade element bestå-
ende religiösa mötet eller i det av
dessa organiserade samfundet. So-
lidaritetskänslan är i vardande både
i den psykologiska massan och det
A. O. I. Hellerström
organiserade samfundet. Den liv-
fulla medryckande sången är ett ut-
tryck härför. På samma gång bi-
drar den med sin suggestiva makt
att hos gruppens medlemmar skär-
pa solidariteten.
Under dylika i sångligt avseende
gynnsamma inre förhållanden sam-
verka de här sammanställda konsti-
tutiva momenten: rytmen eggar och
binder samman, vädjar till de sjung-
andes allmänneligen inneboende
rytmik, enkelheten i det sjungna gör
detsamma lättlärt för var och en,
det melodiösa berör på det angenä-
maste dem, som hava sinne för
skönheten i tonernas växlingsrika
följd — och detta sinne ha de ojäm-
förligt flesta. Och så behöver det
ej längre vara »en from önskan»
om allmänt deltagande. Den psy-
kologiska situationen i förening med
eljest även här nämnda, ej oviktiga
musikaliska och andra betingelser
skapar av sig själv församlingens
sång — det allmänneligaste uttryc-
ket för kyrkans sång.
F. M. Allard.
Den anglikanska gudstjänsten.
Liturgiens historia.
Före Augustinus mission (596)
var den keltiska gudstjänsttypen
rådande på de brittiska öarna. Se-
dan man på konciliet i Cloveshoe
(747) böjt sig för den romerska ord-
ningen, synas de keltiska liturgiska
böckerna ganska snart ha försvun-
nit. Endast en brittisk liturgisk bok
av rent keltiskt ursprung finnes be-
varad, nämligen det s. k. Bangor-
antifonariet (från omkr. 700). Inom
de olika stiften utbildade sig, såsom
vanligt inom medeltiden, avvikande
bruk. De viktigaste förskrevo sig
från Salisbury, York och Hereford.
Av dessa vann ordningen för Salis-
bury (Sarum Use) allt större ut-
bredning. Strax före reformatio-
nens införande antogs den på en
synod i Canterbury (1542) för hela
det södra ärkestiftet.
För reformationens gudstjänst-
ordning i England kommo tvenne
arbeten att få stor betydelse. Det
ena var ett försök från rent ro-
merskt håll att reformera breviariet,
1 Tankarna och exemplen äro hämtade ur The Group Mind av prof. W. McDou-
gall, övers. av d:r Alf Ahlberg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
