Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Den anglikanska gudstjänsten
ett uttryck för den radikalt refor-
merta ståndpunkten.
De viktigaste förändringarna,
som genom andra handboken inför-
des i högmässan, äro följande. In-
troitus borttogs och ersattes med
Tio Guds Bud. I stället för Kyrie
sjöng församlingen efter varje bud-
ord: Herre, förbarma dig över oss,
och böj våra hjärtan att hålla detta
bud. Gloria uteslöts från sin gamla
plats och infogades omedelbart före
välsignelsen. Omedelbart efter pre-
dikan eller homilian följde bibel-
språk, motsvarande offertoriet. Igiu-
tande av vatten i vinet, somr här
förekom i första handboken, bort-
togs. Ur den allmänna kyrkobönen
(»för hela Kristi stridande kyrka
här på jorden»; i första HB »hela
Kristi kyrka») uteslöts tacksägelsen
för Jungfru Maria, apostlar, profe-
ter etc. Sursum corda följdes som
vanligt av prefation och Sanctus,
men Benedictus utelämnades. Bö-
nen om värdigt åtnjutande (Prayer
of humble access) kom närmast där-
efter, följd av konsekrationsbönen,
vilken lästes stående. Ur densamma
uteslöts epiklesen. Kommunionen
fick sin plats här och följdes av
Fader vår och den apostoliska väl-
signelsen. Agnus Dei uteslöts. Sa-
lutation förekom icke. Korstecknet
vid konsekrationen borttogs. Av
mässkläder förbjödos alba, mäss-
hake och kåpa. |
Enligt uttrycklig bestämmelse i
andra handboken skulle nattvarden
mottagas knäböjande. I en i sista
ögonblicket tillagd rubrik i slutet av
mässordningen (den s. k. »svarta»
rubriken) framhålles, att med knä-
böjandet icke avses »att någon till-
bedjan göres eller bör göras, vare
sig till det sakramentala brödet eller
vinet, som där kroppsligen motta-
ges, eller till en där varande verklig
och väsentlig närvaro av Kristi na-
turliga kött och blod». Denna för-
107
klaring tillkom mot Cranmers önsk-
ningar och visar tydligt det infly-
tande, John Knox vid denna tid
övade i den anglikanska kyrkan.
Den andra handbokens historia
blev kort. När Edvard VI år 1553
dog och efterträddes av Maria, åter-
infördes romersk ordning. Om-
kring 300 martyrer fingo giva sitt
liv, bland dem Cranmer.
Tredje handboken 1559.
Elisabets tronbestigning 1558 be-
tydde protestantismens återinföran-
de. Följande år utkom den tredje
handboken, vilken knappast är an-
nat än en reviderad upplaga av
andra HB med en del förändringar
1 konservativ riktning. Den svarta
rubriken försvann. Mässkläder till:
lätos vid högmässan.
I det stora hela tycks det lägre
prästerskapet icke ha gjort något
motstånd mot den tredje HB. Där-
emot ogillades den på det bestäm-
daste av biskoparna och purita-
nerna. Från puritanskt håll yrka-
des på avskaffande av knäböjande
vid nattvarden, vigselring och alla
mässkläder med undantag av sur-
plice (superpellicium), korstecken
vid dopet, orglar och alla kyrkliga
fester utom söndagar. I convoca-
tion blev ett förslag i denna riktning
1662 förkastat med endast en rösts
majoritet. Senare ändringsförsök
misslyckades likaledes under Elisa-
bets tid.
Fjärde handboken 1604.
När Jakob I 1603 tillträdde re-
geringen, skyndade puritanerna att
framlägga sina önskemål. Vid en kon-
ferens i Hampton Court fingo båda
sidorna uttala sina synpunkter in-
för konungen, vilken icke saknade
intresse för liturgiska frågor. Den
fjärde handboken kom ut 1604 och
visade sig innehålla mycket få ef-
tergifter för puritanerna. Viktigare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
