Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
152 Albert Runbäck
nolds: Handbook to the Book of Com-
mon Prayer (4/6), och P. Jackson, The
Prayer Book Explained (5/—). Av ar-
beten angående den senaste revisionen
av HB må nämnas: A survey of the Pro-
posals for the Alternative Prayer Book
(Nr 12 och 13 i Alcuin Club’s Prayer
Book Revision Pamphlets; 1924; pris
3/—), A. C. Headlam: The New Prayer
Book, 1927 (2/6), S. Dark: The Prayer-
Book, 1927 (2/6), F. H. J. Newton: The
New Prayer-Book, 1927 (2/6), L. J. H.
James: The Revised Prayer-Book of 1927
(1/6), W. C. Proctor: The Bible and the.
Composite Prayer-Book, 1927, (3/6).
I föregående framställning har även
användning gjorts av: Den allmänna bön-
boken, New York 1914.
Introitus- och Gradualpsalmerna.
Bland kyrkomusikerna skulle
det nog hälsas med stor tillfreds-
ställelse, om prästerskapet kunde
enas om en introitus- och gradual-
cykel för hela kyrkoåret. För dem,
som öva psalmsång med kyrkokör,
vore det fördelaktigt att ha dessa
psalmer givna, likaså för dem, som
vilja förbereda sig på preludierna,
vilket, särskilt när det gäller in-
gångspsalmer, kan vara av bety-
delse. . Vid närmare eftertanke
tycker man, att det är en självklar
sak, att de psalmer, som nu ersätta
de liturgiska momenten Introitus
och Graduale, skulle liksom Epistel
och Evangelium vara fastställda
och icke som nu överlämnade åt
prästens godtycke. Det är sant, att
många präster lägga stor vikt vid
att psalmvalet blir det bästa möj-
liga. Men det finns också sådana,
som ta den saken mycket lättvin-
digt, som välja psalmer, först när
de kommit in i sakristian och det
är tid att börja gudstjänsten. Så-
dant torde dock lyckligtvis bli mer
och mer sällsynt. Numera lämnas
ju psalmsedlarna ofta på lördagen,
vilket är ett steg i rätt riktning.
Men icke alltid vittna dessa »num-
merlappar» om kunnighet och om-
sorg. Att även melodierna böra
passa till den innevarande dagen
förbises ofta. Och dock är ju detta
ingalunda av ringa betydelse.
Det är med glädje man konsta-
terar, att de som utarbetat psalm-
listan i denna tidskrift, även tänkt
på melodierna och i de allra flesta
fall lyckats lösa frågan på ett från
kyrkomusikalisk synpunkt sett
mycket förtjänstfullt sätt.
I likhet med kyrkoherde Glim-
borg skulle undertecknad önska,
att ingångspsalmerna i de fall, där
det läte sig göra, vore något längre,
såsom på 1 sönd. i advent och jul-
dagen. Däremot skulle jag tro det
vara en förtjänst, att gradualpsalm-
erna äro så korta som i föreliggan-
de förslag. Erfarenheten har visat,
att för långa gradualpsalmer kunna
trötta menigheten, särskilt där den-
na ännu hänger fast vid den på
många håll så kärvordna långslä-
pigheten.
På pingstdagen har föreslagits
som introitus 136: 1 och gradual
133. Mot 136 skulle man kunna
invända, att melodien är för all-
daglig för att vara introitus på
denna högtidsdag. Ps. 133 hade
varit utmärkt som gradual, om vi
haft kvar den ursprungliga sköna
melodien »Veni creator Spiritus»
och denna hade kunnat sjungas av
församlingen; men med den melo-
di, som sedan Heffners tid tillhör
psalmen, måste man känna sig
mycket tveksam inför att få 133 på
en sådan hedersplats, i all synner-
het som många av oss äro vana vid
och ha svårt att undvara 134 på
pingstdagen. Skulle någon ytter-
ligare anmärkning göras, vore det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
