- Project Runeberg -  Tidskrift för Kyrkomusik och Svenskt Gudstjänstliv / 1927 /
154

(1926-1931)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

154

Herren välsigne dig (eder) och
bevare dig (eder) o. s. v.

Sedan förmanar prästen faddrar-
na (dopvittnena) sålunda:

Käre kristne! Sedan detta (des-
sa) barn genom det heliga dopet
upptagits till Guds barn och Jesu
Kristi medarvinge (-ar), åligger det
Kristi församling att lära detta
(dessa) barn att hålla allt vad Her-
ten har befallt och så fostra det
(dem) i Herrens tukt och förma-
ning. I, som varit vittnen till den-
na heliga handling, ären särskilt
kallade att därvid vara behjälpliga.
Besinnen denna eder plikt och un-
derstödjen detta (dessa) barn i
kristlig kärlek under trogna förbö-
ner. Härtill förläne Eder Herren
sin nåd.

Låtom oss höra Herrens förma-
ning till oss alla, som hava undfått
döpelsens nåd:

Såsom I nu haven mottagit Kris-
tus Jesus, Herren 0. s. v. (Kol
2: 6, 7.)

Eller: Fadern förläne eder efter
sin härlighets rikedom o. s. v. (Ef.
3: 16, 17.)

Ara vare Fadern och Sonen
O. S. V.

Därefter må en psalm kunna
sjungas.

Inledningen med barnaevange-
liet torde komma att verka osökt
och naturlig. Anordningen med
dopbefallningen omedelbart före
själva dophandlingen framhåller
energiskt, vad som ger kraft åt do-
pet, men avviker möjligen alltför
starkt från traditionen. Förslaget
har den stora förtjänsten att vara
kort. Med bibehållande av barna-
evangliet som inledning skulle jag

Allan Qvarnström

föredraga en annan anordning av
momenten på ungefär följande sätt:

Efter barnaevangeliet skulle
omedelbart följa Fader vår med
handpåläggning och exorcismbö-
nen, som i närmare anslutning till
Kol. 1: 12—13 borde formuleras
sålunda: »Herren Gud, den evige
förbarmaren, som vill göra dig
skicklig till delaktighet i den arvs-
lott, som de helige hava i ljuset,
frälse dig från mörkrets välde och
försätte dig i sin älskade Sons rike».
Därefter en allokution, som fram-
håller syndens, men också fräls-
ningens allmännelighet och utmyn-
nar i dopbefallningen (alltså unge-
fär lika med förra delen av nuva-
rande <inledningsallokutionen +
dopbefallningen). Därpå borde
följa en bön, att vår Herre och
Frälsare ville i nåd mottaga barnet
och förläna det sin helige Andes
kraft till levande tro (alltså unge-

fär innehållande detsamma som se-

nare delen av nuvarande inled-
ningsallokutionen). Så trosbekän-
nelsen med inledning oförändrade
och dophandlingen. Bönen efter
dopet borde innehålla dels tack för
det lekamliga och det eviga livets
gåva, dels bön om bevarande i tron,
helighet i levernet och en salig in-
gång i evigheten. Den efter väl-
signelsen följande förmaningen
borde innehålla en särskild alloku-
tion till föräldrarna, att användas
när endera eller båda äro närva-
rande, ev. en välsignelseönskan över
hemmet (härigenom kunde kyrko-
tagningen, som ju på sina håll all-
deles kommit ur bruk, i någon
mån ersättas). Dopet borde där-
efter avslutas som nu.
Allan Qvarnström.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 03:54:14 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tksg/1927/0194.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free