Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Handboksreformen
vissa fall gjort ottesångsritualet så
rikt, att hela gudstjänsten nästan
smakar matutin; i så fall hade det
väl varit bättre, att då morgonguds-
tjänsten skall göras rikare, före-
skriva matutinformen. Aftonsångs-
ritualet har däremot fått nöja sig
med att såsom nu få altartjänst ewu-
dast efter predikan och verkar där-
för litet styvmoderligt behandlat i
jämförelse med ottesången. Afton-
sången borde mera få göra skäl
för sitt namn; den tyckes i stället
bli en enklare eftermiddagsguds-
tjänst. De sakkunnige ha tydligen
ansett ottesången böra mera fram-
träda. Måhända har den mening
berättigande, som i Norsk Kirke-
blad uttalas, nämligen att »afton-
sången överlevat sig själv, i den
form den nu har». Sakkunnige ha
"möjligen ej velat röra vid afton-
sången just i känslan av, att en an-
nan form bör komma i den nuva-
rande aftonsångens ställe. I för-
;slagets både ottesångs- och afton-
sångsritual är församlingens Amen
efter Fader vår struket: det bör
emellertid finnas, särskilt då Tack-
om och lovom följer.
Liksom förslaget alltså upptager
’en bredare form av ottesång, lå-
ter det även veckopredikningarna i
några fall få en viss bredd, i det
att dessa, då de hållas på morgo-
nen, kunna få samma form, som
den större ottesången. Det förefal-
ler som om detta i någon mån kan
vara väl mycket och ställa även
denna gudstjänst i en viss dispro-
portion till vår aftonsång. För rät-
tegångsgudstjänsten gäller samma
anmärkning rörande dess rikare
form. ,
Vända vi så uppmärksamheten
till skriftermålet före högmässan,
finna vi med tillfredsställelse, att
förslaget återupptagit slutpsalmen.
Ett nytt tilltalande ritual för
skriftermål i samband med natt-
189
vardsmässa ensamt har framlagts...
Dock kunna några påpekanden rö-
rande detsamma göras: ett par av
de texter, som äro ämnade att
sjungas av församlingen borde va-
rit knappare, och vissa egendom-
ligheter å sid. 167 kunde varit borta.
Det säges nämligen där, att skrifte-
talet kan hållas antingen från al-
tare eller predikstol; i senare fallet
avslutas det med slutönskan, varpå
följer psalm, under vilken prästen
går för altaret. Men förslaget in-
nehåller också en föreskrift om, att
ist. f. psalmen eller efter densamma
församlingen må kunna sjunga
»Herre, förbarma dig». Ja, nog
hinner prästen komma från predik-
stolen till altaret, om detta »Herre>
kommer efter psalmen, men svå-
rare blir det för honom — ja, tro-
ligen omöjligt — att hinna, om psal-
men utbytes mot »Herre, förbarma
dig ». |
I förslagets båda ritualer för
barngudstjänst och ungdomsguds-
tjänst bör Amen efter Fader vår
sjungas av församlingen. I dessa
ritualer upptäcker man något gan-
ska överraskande: där säges, att
»gudstjänsten avslutas med orgel-
spel». Det slutliga orgelspelet an-
ses alltså här höra till gudstjänsten
och ej vara något som kommer efter
dennas slut. Märkvärdigt är då, att
icke även i förslagets ritual för hög-
mässa en dylik bestämmelse inta-
gits. Där likaväl som i barnguds-
tjänsten skulle det avslutande or-
gelspelet tydligt anvisas sin rätta
plats. Som det nu är, anses kungö-
relseläsandet nästan förr höra till
gudstjänsten, än orgelns avslutande
toner.
Dopritualet kan utökas med
psalmsång och viss mässning. Ak-
ten kan avslutas därmed, att präs-
ten säger eller sjunger » Ära vare Fa-
dern» etc., och att församlingen
må kunna svara: »Såsom det var
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
