Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
8 Gustaf Lizell
det frälsta Sions segersång — —.
En röst från tusen munnar,
en själ i allas röst,
ett bud, som frid förkunnar,
en tro med evig tröst,
en kärlek och en längtan
och samma mål till sist,
ett slut på allas trängtan:
ett liv i Herren Jesus Krist.
J. A. Eklund.
U. L. Ullman och det svenska gudstjänstlivet.
När en framtida forskare i
svenskt kyrkoliv kommer till de
sista årtiondena av 1800-talet och
de första av 1900-talet och frågar
sig efter förgrundsgestalter i den
storartade utveckling, som den
svenska kyrkans liturgiska och kyr-
.komusikaliska strävanden under
dessa årtionden innebära, så behö-
ver: han ej länge stå oviss. Ty där
framträder så tydligt, att ingen tve-
kan kan vara, Uddo Lechard Ull-
man såsom den som hela tiden har
ledningen, alltifrån det den unge
lektorn och docenten i praktisk
teologi först gör sitt namn känt
och ända tills 78-åringen knyter sitt
namn till åtskilliga av de viktigaste
kyrkomusikaliska och liturgiska
dokument som alltsedan reforma-
tionstiden skänkts åt den svenska
kyrkan.
Det är en ovanlig konsekvens i
detta arbete, som dock under större
delen av de mer än 50 år det om-
fattar, måst utföras sida vid sida
med de många praktiska värv, som
den egentliga livsgärningen om-
fattade. 1871 disputerade den då
trettiofyraårige docenten över en
avhandling med titeln »Om den
kyrkliga psalmboken med särskild
hänsyn till den svenska kyrkans
psalmbok af år 1819». Det är här
som med djup intention och stor
sakkännedom <:den = principiella
skillnaden mellan andlig sång och
kyrklig psalm klargöres och den
kritik mot 1819 års psalmbok, som
redan länge rört sig i vissa kretsar,
får ett, på samma gång med dikta-
"evangeliskt gudstjänstliv i
rens uppskattning förenat, repre-
sentativt uttryck. Naturligt var
ock, att när en psalmbokskom-
mitté sedan tillsättes U. L. Ullman
skulle vara medlem däri. Han in-
sättes där tillsammans med C. A.
Torén och C. D. af Wirsén. För-
slaget till reviderad psalmbok för
svenska kyrkan af år 1889 var re-
sultatet av detta arbete.
Vägen från psalmforskning och
psalmarbete till liturgisk forskning
i egentlig mening var emellertid ej
lång och under de mellan den för-
sta psalmboksstudien och deltagan-
det i psalmbokskommittén liggan-
de åren hade från U. L. Ullmans
hand framgått det arbete, som ut-
gör hans kanske mest betydande
gåva till Sveriges präster och litur-
giskt intresserade kyrkofolk, näm-
ligen hans stora verk Evangelisk-
lutersk liturgik med särskild hän-
syn till svenska förhållanden, ut-
kommen i olika häften åren 1874—
1885. Vad detta arbete betytt för
väckande av liturgisk insikt och li-
turgiskt intresse hos både präster
och kyrkofolk kan knappast över-
skattas. Och om den glädje den
boken kunde väcka i unga hjärtan
och aldrig försvinnande känsla av
vår gudstjänsts högtidlighet, där-
om skulle jag vilja giva ett alldeles
särskilt varmt personligt vittnes-
börd. Såsom den främste känna-
ren av svenskt och överhuvud
vårt
land inträdde den under tiden ny-
utnämnde Strängnäsbiskopen 1889
i den handbokskommitté som 1891
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
