Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Liturgisk och kyrkomusikalisk utbildning 19
den rätta stilkänslan, så att man
redan av orgelns toner förnimmer,
var i kyrkoåret man befinner sig.
Jag kan här icke gå i detalj. Pre-
ludier kan man spela efter prelu-
diesamlingar — om man så vill och.
behöver. Men under alla omstän-
digheter måste man lära sig modu-
lera så, att modulationerna bliva
kyrkligt stilfulla, icke uttänjda och
tröttande.
Apropos orgelspelning som hu-
vudämne kunde man ifrågasätta,
huruvida det icke kunde vara lämp-
ligt att vid förslags uppsättande låta
betyget i detta ämne gälla med dub-
bel valör.
Att kyrkosång måste betraktas
såsom ett huvudämne för alla dem
som skola tjänstgöra icke bara som
organister utan också som kanto-
rer, ligger i öppen dag. Här vill
jag endast understryka nödvändig-
heten av att kyrkomusikerna få en
utbildning, som gör dem skickade
att tjänstgöra också såsom körle-
dare. Med det ökade intresse för
körsången, som kännetecknar vår
tid, är detta dubbelt nödvändigt.
Såsom redan antytts, vill jag med
allt eftertryck framhålla icke önsk-
värdheten men nödvändigheten av
studier i liturgik. Det är absolut
nödvändigt, att detta ämne får sin
fasta plats på examensschemat icke
bara i den högre utan också i den
lägre examen. Utan någon insikt
i detta ämne kommer kyrkomusi-
kern aldrig att känna sig riktigt
hemma i sitt yrke. Studier på detta
område ge den nödiga bakgrunden
för arbetet. Det är icke tillräckligt
att kunna redogöra för ordningen i
gudstjänsten: man måste vara för-
trogen med gudstjänstordningen och
äga en åtminstone elementär kän-
nedom om det kristna gudstjänst-
livet och dess rika skatter. Saken
behöver knappast utförligare moti-
veras, Den talar för sig själv. Det
är ett oeftergivligt krav, att detta
ämne blir fast examensämne. Nö-
diga läroböcker måste givas: en
historisk översikt med tonvikten
förlagd på den svenska gudstjänst-
ordningen. Komma de kyrkomusi-
kaliska instituten tillstånd, måste
undervisning i detta ämne lämnas
av därtill kvalificerad person.
2. Prästerna.
Lyckligtvis har under senare tid
en förbättring inträtt i fråga om
prästernas liturgiska och kyrkomu-
sikaliska utbildning. Det gives nu-
mera vid våra universitet undervis-
ning såväl i liturgisk sång som i li-
turgisk läsning. Det gäller här att
bygga vidare på den lagda grunden.
Vad då först den liturgiska
sången beträffar har erfarenheten
visat, att den tid som står tillbuds
för utbildningen är väl knapp. Det
är icke någon lätt sak att på några
veckotimmar giva tillräcklig led-
ning, när det hela är inskränkt till
en termins »praktiska övningar».
Och ännu mycket värre blir det
med den närvarande rekordartade
tillströmningen av teologie stude-
rande. Det gäller ju både behand-
ling av rösten, röstkultur, och upp-
fostran till liturgisk kultur, litur-
gisk stilkänsla och smak. Särskilt
detta sistnämnda -har grundläg-
gande och grundväsentlig betydelse.
Det gäller att vinna klar blick för
mässmusikens egenartade stil —
jag skulle vilja säga: att få denna
stil i blodet. Om man betänker, hur
man försyndat sig mot den litur-
giska stilen och hur starkt ännu de-
kadenstidens vanvård av = altar-
sången och den traditionella benä-
genheten att förvandla denna sång
till en slags studentsångslyrik in-
verka än i dag, så är det tydligt, att
det verkligen behövs åtskillig- tid
för undervisningen i liturgisk sång
vid våra universitet. Men å andra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
