Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NERD MEKSENE ESSAYS
Lilurgisk och kyrkomusikalisk utbildning 21
gon mån förtrogen med melodierna.
Man får t. ex. icke vid de stora hög-
tiderna — och icke annars heller
förresten — välja psalmer, som för-
samlingen absolut icke kan sjunga.
Psalmsången får icke bli en död
punkt i gudstjänsten. Det är icke
nog, att texten är god — melodien
måste också vara god eller åtmin-
stone fullt acceptabel. Men därför
att man tar sig till vara för omöj-
liga eller underhaltiga melodier, be-
höver man alls icke gå till den mot-
satta ytterligheten: att endast in-
skränka sig till ett mycket begrän-
sat antal melodier. Här är f. ö. ett
område för god samverkan mellan
präst och kyrkomusiker.
3. Några slutord.
Här har talats något om präs-
ternas och kyrkomusikernas litur-
giska och kyrkomusikaliska utbild-
ning. Men ingen utbildning är slut
vid examens avläggande — allra
minst denna. På det fortsatta in-
tresserade arbetet hänger allt.
Låt mig här peka på den stimu-
lerande insats, som göres av kyrko-
musikaliska högtidsdagar sådana
som dessa i Linköping eller av li-
turgisk-musikaliska kurser, sådana
som förekommit på olika håll i vårt
land. Över huvud taget är det av
vikt, att det kyrkomusikaliska in-
tresset får taga sig uttryck i kyrko-
musikaliska högtider av större eller
mindre omfattning. Jag pekar ock-
så på vikten av att vi äga ett tid-
skriftsorgan för behandlingen av
dessa frågor, sådant som vi på sista
tiden fått i Tidskrift för Kyrkomu-
sik och Svenskt Gudstjänstliv. Vi
behövde också en rikare populär
litteratur i liturgiska och kyrkomu-
sikaliska ämnen: om psalmbok, ko-
raler, högmässa, nattvard, kyrko-
rummet, kyrkoåret 0. s. v. Jag sade
med avsikt populär: ty det gäller
framför allt, att intresset för dessa
ting icke begränsas till präster och
kyrkomusiker utan att det griper
tag i församlingarna. Detär ju
församlingarna, som präster och
kyrkomusiker vilja tjäna med sitt
gemensamma arbete.
Må vi alltså arbeta samman. Det
är en glädje att få arbeta för guds-
tjänstlivets höjande genom liturgisk
och kyrkomusikalisk förnyelse. Det
är något, som i dessa tider vill växa
fram — på den gamla svenska grun-
den. Vi ha verkligen en god grund
att bygga på, rika skatter att till-
varataga, en tradition, vilken är väl
så förnämlig som någon annan
evangelisk kyrkas. Det som nu hål-
ler på att ske ibland oss är icke, att
vi från olika håll plocka in ett eller
annat, så att det tilläventyrs skulle
bli en nog så mosaikartad bland-:
ning. Vi kunna väl lära också från
andra håll, och vi vilja det. Mot-
satsen vore dumdryg självförhä-
velse. Men det som vi framför allt
vilja — det är: svenskt evangeliskt
gudstjänstliv. Och det som är i
färd med att ske — det är, att vi
hålla på att komma bort från all
vanvårdnad om vårt arv och eget:
vi hålla på att finna oss själva så-
som svensk evangelisk gudstjänstfi-
rande församling.
Gustaf Aulén.
I.
För några år sedan bevistade jag
en högmässa i en liten landskyrka
i mellersta Sverige. Det var en sön-
dag mitt i högsommaren, och me-
nigheten bestod till största delen av
bygdens s. k. sommargäster. Guds-
tjänsten var i all sin enkelhet rik
på uppbyggelse, och man märkte,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
