Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
22
att både prästen och kyrkomusikern
väl förberedda gått till sina uppgif-
ter. Varken den ene eller den andre
"hade några större »utförsgåvor»,
men viljan att med »de pund som
Herren förlänt» tjäna i helgedomen
var omisskännlig. Efter gudstjäns-
ten sammanträffade jag på kyrk-
backen med en av sommargästerna,
en dam, som »studerat musik» och
som under gudstjänsten tydligen
haft sin uppmärksamhet mest rik-
tad på de musikaliska momenten
i densamma. Ȁr det inte skanda-
löst>, sade hon, »att organisten är
så okunnig? Han gjorde ju en
kvint i preludiet till predikstolsver-
sen.» Jag, som tyckte, att organis-
ten skött sig ganska bra, gick ej
närmare in på hennes fråga utan
ställde en motfråga till henne: »Vet
Ni, huru mycket organisten har i
lön för att han söndag efter söndag
år ut och år in sitter här och sjunger
och spelar för församlingen? Jo,
300: — kr. om året.> Och jag fort-
satte: Ȁr inte den skandalen, att
församlingen så uselt avlönar sin
organist, större än den, att organis-
ten gör en kvint i ett preludium? »
Det måste nu damen tillstå.
Jag har berättat denna lilla histo-
"ria för att poängtera, hur intimt
frågan om kyrkomusikernas utbild-
ning hör samman med deras löne-
fråga. Och det vilja vi först som sist
säga, att på samma gång, som det
blir stadgat, att kyrkomusikernas
kompetens skall höjas och därmed
tiden för utbildningen ökas, måste
också frågan om kyrkomusikerkå-
rens ekonomiska ställning lösas.
Detta kan låta krasst, men det är
nu en gång så, att musikerna och
icke minst kyrkomusikerna i alla
tider i rättsligt och ekonomiskt hän-
seende haft en missgynnad ställning,
varför kravet på en ändring härut-
innan måste med allt större skärpa
framhållas.
David Åhlén
Vad nu kyrkomusikerutbildning-
en i vårt land beträffar, är en ge-
nomgripande reform enligt min me-
ning ej endast önskvärd utan helt
enkelt absolut nödvändig, särskilt
vad det stora flertalet befattningsha-
vare angår. Det är ofattbart, att
det av oss alla kända låt-gå-syste-
met i fråga om de s. k. stiftsexamina
så länge tolererats och alltfort tole-
reras. Vi fälla ingen generell dom.
Med glädje skall erkännas, att flera
av de examinatorer, som vi nu syfta
på, strävat efter att hålla kvalitén på
examina uppe. Men de ansvarslö-
sas antal har varit stort, och deras
verksamhet har haft till följd, att
förtroendet för landsortsexaminatio-
nen förverkats. Det är nu ej längre
någon, som jämställer en examen,
avlagd för s. k. stiftsexaminator,
med motsvarande examen, avlagd
vid K. Musikkonservatorium. Vis-
serligen äro kurserna desamma —
men oftast endast på papperet.
Musikaliska Akademiens förslag
till omorganisation av kyrkomusi-
kerutbildningen är, synes det mig,
i stort sett sådant, att det bör häl-
sas med tillfredsställelse av alla kyr-
komusiker och kyrkomusikvänner.
Det mest betydelsefulla i förslaget är
enl. min mening omläggningen av
landsortsexaminationen. När, som
enligt förslaget blir fallet, kontrollen
lägges direkt under Akademien,
kommer med största sannolikhet
det = oefterrättlighetstillstånd, som
vidlåder det nuvarande systemet, att
helt försvinna. Ett bland reform-
ivrarne på detta område länge närt
önskemål blir då också förverkligat,
Jag delar till fullo prof. Auléns
åsikt, att de platser, där den s. k.
lägre examen skulle kunna avläg-
gas, ej må bli för många. Jag
skulle för min del vilja sätta i fråga
den största begränsning av antalet
examinationsställen. Särskilt om
svårighet att anställa lämpliga lä-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
