- Project Runeberg -  Tidskrift för Kyrkomusik och Svenskt Gudstjänstliv / 1928 /
25

(1926-1931)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Lilurgisk och kyrkomusikalisk utbildning 25

psalm (t. ex. julmelodier under pas-
sionstiden eller passionsmelodier un-
der jultiden. . Det finns, som prof.
Smend yttrade i sitt föredrag om
Schiitz, ej enbart de-tempore texter,
utan även de-tempore melodier),
ett i fråga om såväl text som musik
dåligt val av hymn eller hymner vid
högmässan och smaklöshet betr. val
av postludium (det händer 1. ex.
ännu i dag att »Karl XV:s» sorg-
marsch eller Chopins sorgmarsch
användes som postludium vid Lång-
fredagens högmässa). Till oskicken
räknar jag vidare, att prästen läser
kungörelser, innan gudstjänsten av-
slutats med organistens — väl valda
— postludium och att vad som helst
synes kunna anordnas på söndagens
eftermiddag under namn av guds-
tjänst. För någon tid sedan fick
jag i mina händer en gudstjänstord-
ning, där redan titelbladet gav prov
på en otrolig smaklöshet. Där stod
>Program vid sång- och musikves-
pern i — — kyrka». Och vad kan
inte förekomma på en s. k. musik-
gudstjänst! Om vi bara kunde få
våra vördade präster och ärade kol-

principen. Eller ordet: Allt på sin
rätta plats.

Vad som i berörda avseenden är
rätt och tillbörligt, hoppas jag kom-
mer att påpekas i den handbok i li-
turgik, som är under utgivning. I
denna handbok borde också ett ka-
pitel ägnas åt tempeltjänarens and-
liga fostran. Vi behöva erinras om,
att vi alla, präster såväl som kyrko-
musiker, äro eller borde vara tjä-
nare i vår kyrkas Herres tjänst,
prästen icke herre över kantorn-
organisten, som tyvärr ofta är fal-
let, eller prästen och kyrkomusi-
kern icke herrar i egna ögon under
en utåt sett oförvitligt pliktuppfylld
ämbetsgärning. Vi behöva påmin-
nas om, att konsten vi utöva under
gudstjänsten, ej är till för sin egen
skuld, utan att den är ett medel vi
fått, oss och församlingen till hjälp
att komma Gud närmare. Därmed
följer också, att den konst, vi helga
till medel i gudstjänstfirandet, aldrig
kan bli hög nog, aldrig värdig nog.
Att rätt fatta kallets höga ändamål
måste bli det, till vilket kyrkotjäna-
rens utbildning först och främst bör

leger att mera tänka på och beakta, syfta. David Åhlén.
vad som vi bruka kalla de-tempore-
Diskussionen:

Herr Svante Sjöberg yttrade ungefär
följande:

Dir. Åhlén har i sitt anförande berört
kyrkomusikernas dåliga löner och deras
ställning i övrigt. Jag ber att få till be-
lysning föredraga en annons, som varit in-
förd i Posttidningen tisdagen d. 30 aug.
detta år och som är av följande lydelse:

Förenade folkskollärare- och klockare-
tjänsterna i Hörsne med Bara församling,
Gotlands län, sökas hos kyrko- och skol-
rådet, adress Gotlands Hesselby, inom 42
dagar efter införandet härav i Post- och
Inrikes Tidningar. Skolform B:2. Lärar-
lön enligt lag. Till klockartjänsten hör
skyldighet 1) att vid gudstjänster och kyrk-
liga förrättningar spela kyrkans. orgel och
leda sången, 2) att själv eller på egen
bekostnad verkställa sedvanliga ringningar,
skurning och rengöring, sopning och

damning av kyrkan med henne tillhörande
delar, 3) att vårda och sköta kyrkogård
och kyrkovall enl. & 37 i stadgan för
kyrkobetjänte i Visby stift. samt i övrigt
ställa sig samma stadga till efterrättelse.
Klockartjänsten avlönas med 350 kr. pr år.

Hörsne, Gotlands Hesselby, den 26 aug.
1927.

Kyrko- och skolrådets ordförande.

Tydligt är, att handhavandet av musi-
ken vid gudstjänsten räknas som en bi-
syssla till vaktmästarens renhållningsgöro-
mål. — Såsom exempel på smaklöshet
vid gudstjänstspel berättade herr Äbhlén,
att det hänt, att organisten på Långfre-
dagen efter gudstjänsten spelat Nordquists
sorgmarsch. Mången här närvarande tror
säkerligen, att den episoden hör lands-
orten till. Den har emellertid ägt rum
just i Stockholm. Såsom exempel på vad

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 03:54:25 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tksg/1928/0033.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free