- Project Runeberg -  Tidskrift för Kyrkomusik och Svenskt Gudstjänstliv / 1928 /
27

(1926-1931)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Kyrkomusikaliska begreppsbestämningar

där de instrumentala och vokala och ma-
teriella resurserna tyvärr äro allt för små.
Jag anser detta så viktigt, att jag rent av
vill ha format det till mitt kyrkomusika-

27

liska testamente, när jag nästa år — på
grund av tvingande omständigheter — från-
träder posten som ordförande i föreningen
>Kyrkosångens Vänners» centralkommitté.

Kyrkomusikaliska begreppsbestämningar.

Det på senare år ökade intres-
set för kyrkomusik i vårt land gör
det till en tvingande plikt för varje
vän av dylik musik att söka klar-
göra för sig denna konstgrens
egenart och egentliga betydelse.
Då man i dagligt tal använder or-
det »kyrkomusik», visar en när-
mare granskning av sammanhang-
et ofta nog, att detta begrepp fått
en betydelse, som ibland närmar
sig till, ibland fjärmar sig rätt be-
tänkligt från ordets egentliga inne-
börd.

Men vad är då denna? Härvid-
lag härskar stor oklarhet, och
detta ej blott i de protestantiska
utan även i de katolska länderna,
framför allt i de romanska, varest
fordom, stundom ännu, de under-
ligaste ting fått passera inom litur-
gins stränga ram. Jag erinrar blott
om de s. k. epistolae farsitae, in-
terpolerade episteltexter, och om
åsnefesten med sitt eget rimoffi-
cium, en folklig andaktsförvillelse,
som knappast skulle kunna upp-
stå annat än på romansk botten.

Man kunde ju säga: »kyrkomu-
sik är sådan musik, som uppföres
i kyrkorna», eventuellt med tilläg-
get: »vid gudstjänsten»; det nyss
sagda visar oss emellertid, att man
ej behöver spilla sin tid på denna
dåliga ordceirkel, Då är det bättre
att säga: »kyrkomusik är sådan,
som komponerats för kyrkan».
Denna definition innesluter i sig
andakten, det stämningsmoment,
som är av väsentlig betydelse för
kyrkomusiken; och om man inter-
preterar i sådant sinne, kan defi-

nitionen vara tillfredsstäl-
lande.

Eftersom kyrkomusiken noga
ansluter sig till den gudstjänstliga
liturgien, så bör den bestämt skil-
jas från andlig musik. Den sist-
nämnda är så till vida en motsats
emot kyrkomusiken, som visser-
ligen all kyrkomusik är andlig men
icke all andlig musik är kyrklig.
I själva verket visar oss den litur-
gisk-musikaliska = historien, «att
varje epok av förfall inom den li-
turgiska musiken kännetecknas av
dennas uppblandning, starkare
eller svagare, med andlig tonkonst.

Den andliga musiken kan tvi-
velsutan betraktas som en mycket
friare konstart än den kyrkliga.
Den kan uppföras snart sagt var
som helst, också offentligen på
konserter, varvid den dels kan in-
gå som en integrerande del i ett
program, dels wutfylla detta full-
ständigt (concert spirituel). Vad
beträffar andlig musiks förhållan-
de till kyrklig inom den katolska
kyrkan, är den fri också med hän-
syn till språket (inom sången), i
det — som bekant — den strängt
liturgiska katolska tonkonsten ute-
slutande använder latinsk text.
Härvidlag ges intet som helst un-
dantag. Endast vid de utomlitur-
giska gudstjänsterna, vilka äga
rum helt eller delvis i närvaro av
menigheten, lämnas utrymme ock-
så för andlig musik och folkspråk,
ehuru även i dylika fall regler fin-
nas utfärdade av de kyrkliga myn-
digheterna. — Andlig musik är
också i motsats mot kyrklig fri till

sägas

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 03:54:25 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tksg/1928/0035.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free