Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
42
Det kan vara av stort värde att
sammanställa närbesläktade sönda-
gar och så granska deras psalmer,
En sådan grupp bilda tydligen
Kristi Förklarings dag, 12 sönd. e.
tref. och 17 sönd. e. tref. I för-
slaget har ps. 328 utplockats på alla
dessa tre söndagar. Enligt min me-
ning borde den i sin helhet få ut-
göra introitus på en av dessa dagar,
kanske helst på Kristi Förklaring,
ehuru den passar väl även på 12 S.
e. tref. Till introitus på de två
"återstående kunde användas 330: 1
—3 och 325: 1—3, visserligen myc-
ket vanliga men dock mycket goda
ingångspsalmer. Till gradual på
12 S. e. tref. anser jag 329 vara
den bästa.
En annan grupp bildas av 2, 10 o.
20 efter trefaldighet. Den första
av dessa söndagar har till introitus
fått 163:4; men den versen har
ej den rätta introitus-stämningen.
Bättre 165: 4 eller ännu hellre 164:
1, 2 med 163: 4—7 såsom gradual.
— Att börja en gradual med orden
»men ack» anser jag vara en omöj-
Knut Peters
lighet. 527:4—6 på 10 S. e. tref.
måste därför strykas. I stället före-
slås 426: 3—5 eller 172: 1—6 med
165: 4 till introitus. — På 20 S. e,
tref. är 184 given såsom gradual;
men varför ej verserna 2—5 i st. f.
4—6? — Introitus 450:1, 2 har jag
visst själv föreslagit, men jag skulle
ej ogärna se den utbytt mot 173: 1,
2, i vilket fall 22 S. e. tref. finge
189:1, 2.
Andra grupper äro söndagarna
om den kristliga kärleken (4, 6, 13
0. 22 e. trefald.), samt söndagarna
om tron (3 e. trettondedagen, 2 i
fastan, 11, 19 o. 21 e. trefald.). I
fråga om dessa har jag intet annat
bestämt önskemål än att gradualen
på 13 S. e. tref. får omfatta verserna
6—38 i st. f. 8&—10. i
Synnerligen önskvärt vore, om
diskussionen i denna fråga bleve
mera allmän. Här är ju ett om-
råde, där präster och organister ha
en ständig erfarenhet och där de
måste bilda sig en mening.
D. Glimborg.
Credo.
(Till musikbilagan).
Trosbekännelsen i högmässan är
visserligen avsedd som en bekän-
nelse till den treenige Guden. Men
dess plats omedelbart efter evange-
liet förlänar den lika mycket ka-
raktären av en lovsång över Guds
välgärningar. Den har därför av
ålder sjungits och kan fortfarande
enligt vår kyrkohandbok sjungas.
1894 års handbok har tvenne alter-
nativ till credo: dels Apostolicum,
avsett för läsning, dels Luthers
credopsalm, avsedd för sång. Vill
man sjunga trosbekännelsen, är
man sålunda närmast hänvisad till
n:r 17 i vår psalmbok.
Sedan 1917 är emellertid som ett
tredje alternativ, avsett för hög-
tidsdagar, det s. k. Nicenska credo
infört i handboken. Huru skall
detta utföras? Därom säges intet
uttryckligen. Det placeras blott
efter de båda andra alternativen
med anvisningen: »Å de:större hög-
tidsdagarne må kunna användas
följande trosbekännelse». Härav sy-
nes framgå, att även om man när-
mast tänkt sig Nicenum läst, lägger
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
