Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
50
mådde komponera en motett ". Ytt-
randet ang. Senfl lyder, som be-
kant: »Eine solche Mutete ver-
möchte ich nicht zu machen, wenn
ich mich auch zureissen sollte, wie
er dann auch wiederum nicht einen
Psalm predigen könnte als ich.»
Men yttrandet behöver nog icke
pressas ända därhän, som om
Luther kände sig oduglig till att
skriva motetter utan i st. så fattas,
som om han i ett sådant värv kände
sig Senfl vida underlägsen. Åtskil-
liga andra uttalanden bekräfta en
sådan tolkning. I tidskr. Siona 1917
fästes uppmärksamheten å ett av
d:r Anton i hans broschyr »Luther
und die Musik> anfört, hittills föga
beaktat vittnesbörd av Luthers vän
och husläkare Ratzeberger i hans
skrift »Von D. Lutheri Schwachheit
und Erquickung und Belustigung
durch die Musikam>. Stället lyder:
>» Vermerkt er (Luther) aber biswei-
len an einem neuen Gesang, dass er
falsch abnotieret war, so setzte er
denselben ab uff die Linien und
rektifizieret ihm in continenti» (i
sammanhang). Luther var alltså i
stånd att genom sammanställande
av de särskilda stämmorna i parti-
tur finna och rätta ett uppkommet
fel och intresserade sig så livligt för
saken, att han gärna underkastade
sig denna möda. Man har också
pekat på att han även förstod. att
till en flerstämmig sats foga ännu
en stämma, och det så, att stycket
»korrigerat och förbättrat» kunde
föra en musikkritiker bakom ljuset.
Detta framgår av ett brev från Co-
burg d. ””/; 1530 till J. Agricola, av
vilket här meddelas ett utdrag: Ve-
rum mitto hic ad vos causa exercitii
vestri cantionem quandam. Cum
enim quatriduo neque legere neque
scribere mihi liceret, forte in cloaca
inveni chartam,in qua vetus hec can-
tilena tribus vocibus erat composita,
F. M. Allard
quam ego expurgavi,correxietemen-
davi, adjecta voce quarta, et textum
subito finxi: hoc scilicet consilio
valde vellem vestrum Capellanum M.
Georgium fallere, ut eam cantionem
a vobis ad me missam, tanquam
novam Auguste pro adventu Cesa-
ris et Ferdinandi e cantaria editam,
acciperet. Spes est autem, eum fal- .
lere posse, si vos aliquantulum mihi
eam laudabitis, presertim quod
audieritis simplicitatem in ea mul-
tis probari, porro textum reliquum
vos esse missuras. Si mihi placere
senseritis, tum ego hec omnia illi
mittam, et, si res successerit, ut
istum bonum criticum et Momum
musice in tempestivum fefellero,
perpetuo ei ademero autoritatem
judicand&e musice, qua non parum
sibi placet. Forte et hinc Sirenes
aliquot excutiemus. Fac igitur hic
officium tuum, et hanc rem gnavi-
ter cura. — — Luthers skojfriska
humor förnekar sig då sannerligen
icke.
Slutligen må även här erinras
om hans allbekanta livfulla skild-
ring av den kontrapunktiska stilen
1 företalet till Johann Walthers
»Lob und Preis der himmlischen
Kunst Musica» av år 1538. Där he-
ter det: »In der Musik ist vor allem
das seltsam und zu verwundern, das
einer cine schlichte Weise oder Te-
nor hersinget, neben welcher 3, 4,
5 Stimmen auch gesungen werden,
die eine solche schlichte Weise oder
Tenor gleich als mit Jauchzen rings-
herum spielen und springen und
mit mancherlei Art und Klang die-
selbe Weise wunderbarlich zieren
und sehmicken und gleichwie einen
himmlischen Tanz reihen föhren,
freundlich einander begegnen und
sich gleich liebenden Herzen um-
fangen, also diejenigen, so solches
ein wenig verstehen und dadurch
bewegt werden, dass nicht Seltsa-
1 W. Bäumker: Das kath. deutsche Kirchenlied I sid. 20.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
