Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Har Luther komponerat flerstämmig sång? 51
mers in der Welt sei, denn ein
solcher Gesang mit vielen Stimmen
geschmickt.> Härom säger Abert:
»Detta är den äkta konstnärliga, le-
vande och ingalunda skolastiska
uppfattningen av kontrapunkten,
som också ännu kan vara till stor
nytta för nutidens musikelever.»
Luther förstod också att skilja mel-
lan det skapande geniet och den
efterbildande talangen, då han om
nederländaren Jasquin de Préz sä-
ger: »Er ist der Noten Meister, die
haben es machen mäuässen, wie er
wollte, die andern Sangmeister mös-
sen es machen, wie es die Noten
haben wollen.»
De anförda citaten bestyrka så-
-lunda, att Luther kunde rätta fel
genom sammanställande i partitur,
tillfoga en fjärde stämma till en tre-
stämmig sats, att han hade blick för
det livliga samspelet stämmorna
emellan, och att han väl kunde
skilja musikgeniet från musikdilet-
tanten. Allt detta är ju förutsätt-
ningar för möjligheten, att han ock-
så själv skulle kunnat skriva en
motett, även om detta måhända ej
skulle ha varit hans särskilda nåde-
gåva.
Man har också fört fram den
frågan, om vi ej hava kvar även en
av honom komponerad motett. Un-
der reformationsminnesåret fördes
denna tanke fram i diskussionen av
Kreuzkirchekörens ledare i Dresden,
prof. O. Richter. Han utgav då en
skrift: »Non moriar sed vivam, 4-
stimm. Mottensatz des Reformators»
(Breitk. u. Härtels Ver]. 1917). Min
framställning stöder sig nu på W.
Herolds relation härav i Siona 1917
sid. 127.
Luther, som vistades på Coburg
under den avgörande riksdagen i
Augsburg 1530, skrev då sitt be-
römda brev till Ludwig Senfl och
bad honom sända sången In pace in
id ipsum. Zwickaukomponisten Da-
vid Köhler berättar i tenorhäftet av
sina i Leipzig 1554 tryckta »Zehen
Psalmen Davids des Propheten>, att
Senfl som svar sänt honom sången
Non moriar sed vivam et narrabo
opera Domini (Ps. 118: 17). Där-
med ville han övertyga Luther, att
Gud ännu länge ville bevara honom
för sin kyrka. . Luther var denna
kritiska tid stadd i svåra anfäkt-
ningar, och musiken var honom en
rik tröstekälla.
Nu är det fråga, huruvida denna
Senfls motett finnes kvar eller icke.
I Zwickauer Ratsschulbibliotek fin-
nes ett skadat exemplar, signerat L.
S. (Ludwig Senfl) till texten Non
moriar. Men så finnes det också
ett annat Non moriar, som R. von.
Liliencron på sin tid trodde vara det
rätta av Senfl. Teodor Kroyer har
jämfört de båda motetterna och
funnit den senare alltför enkelt satt
för att vara av Senfl, alltför homo-
fon och i ytterstämmorna ej sär-
deles konstmässig. Snarare verkar
denna motett, som vore den skriven
av J. Walther. Den förra motetten
tyckes däremot av. inre grunder
härleda sig från Senfl.
Av de anförda skälen synes det
knappt troligt, att Senfl skrivit båda
dessa motetter men väl den först-
nämnda. Men varifrån härstam-
mar då den andra enklare?
Frågan blir klarare belyst, när
man erfar närmare om fyndorten
för densamma. Den «återfinnes
bland en del inflickade latinska
sånger i ett gammalt drama »Laza-
rus» från år 1545 av Joachim Greff.
Han skriver där: »Und auff den
allerletzten Epilogum Non moriar
sed vivam D. Martini Lutheri IIII
vocum aus seinem schönen Confite-
mini. Das selbig stäöcklein, weils
kurtz und nicht so gar gemein ist,
hab ichs allhie an diese Aktion
auch mit drucken lassen . . . Fol-
get, Non moriar sed vivam D. M.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
