Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
52
L.:» I anledning härav tar Kroyer
uttrycket efter orden och betraktar
denna i Greffs drama inflickade la-
tinska sång som Luthers egen kom-
position!
Stödjande sig på Kroyer har nu
senast prof. Richter utgivit denna
sats såsom Luthers eget verk. Han
sätter vidare påståendet om Luthers
författarskap i inre sammanhang
med Luthers dåvarande stämning.
Kroyer hade även erinrat om vad
Andreas Poach (Allg. deutsche Bio-
graphi Bd. 26 s. 325 ff.) yttrar i sin
skrift »Vom christlichen Abschied
aus diesem sterblichen Leben des
lieben teuren Mannes Matthei Rat-
zenbergers». Han säger: »Med tex-
ten Non moriar sed vivam har D.
Martinus Luther ock tröstat sig i
sin anfäktning, då riksdagen ägde
rum i Augsburg 1530 och åtskilliga
av motparten läto sig förnimma. De
ville offra liv och gods för att utrota
den lutherska läran. D. Martinus
har också samma tid å Coburg på
slottet i en kammare med egen hand
skrivit samma vers Non Moriar ...
på väggen och noterna däröver. Själv
har jag ännu så sent som år 1550
selt det och med min hand därun-
der skrivit Dextera Domini fecit
virtutem, varvid jag också genom
Guds nåd vill förbliva.> I samma
anda berättar Matthesius i sin 9:de
predikan över Luthers liv bl. a.:
»Denna underbart vackra vers har
han (Luther) med sin egen hand
skrivit på alla väggar och ofta
sjungit jämte antifonen in pace in
id ipsum.»
F. M. Allard
Jag har ej sett någonstädes, att
det Kroyer-Richterska antagandet
vunnit odelat gillande. Men ingen
har numera heller påstått och kan
omöjligen med föreliggande fakta
påstå, att det vore alldeles omöjligt.
Man vet ju, huru vid denna tid det
stundom hände, att någon utgav sin
komposition för att vara en erkänd
mästares och så skaffa den an-
seende. Detta ansågs ej omoraliskt.
Det kunde ju ock vara frestande
för Greff att påbörda Luther att ha
skrivit denna tämligen obetydliga
motett för att i slutakten av Laza-
rusdramat komma med en liten af-
fekt för publiken, om den nu vid
denna tid, då Luthers namn var
känt i hela kristenheten, på grund
av anförda förhållanden tog det vi-
dare åt sig. Men å andra sidan
skulle det ej förundra, om den oro-
liga stämning, som «behärskade
Luther på Coburg, då bud gingo av
och an med underrättelser om riks-
dagen, och den därav följande slit-
ningen mellan fruktan och hopp
just bildade en psykologisk förut-
sättning för att stämningen skulle
utlösa sig, ja varför icke även i ut-
förandet av en mot konstnärlighet
strävande flerstämmig tondiktning.
Kanske detta »>förstlingsförsök>(?)
av den store mannen förråder en
gåva att kontrapunktera musik, en
nådegåva, som aldrig fick komma
till utveckling, undanträngd som
den blev av många ännu härligare
nådegåvor hos detta skapande geni?
Sådant är icke utan exempel även
hos stora snillen. — F. M. Allard.
Västra Tollstads kyrkas restaurering.
Som bekant nedrevos under se-
nare delen av 1700-talet och förra
hälften av 1800-talet ett mycket
stort antal medeltidskyrkor. Dessa
härstammade ofta från 1100-talet,
således från den tid, då kristendo-
men först fick fast fot i våra bygder.
En synnerligen intressant samling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
