Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Den svenska reformationstidens gudstjänstliv 65
Den svenska reformationstidens gudstjänstliv.
Nat. Fransén: Liturgia suecana, II.
Ärkebiskop Laurentius Petri d. ä:s guds-
tjänstordning. Efter den enda kända,
Västerås läroverksbibliotek tillhöriga hand-
skriften utgiven och översatt. Stockholm
1927. Häftad kr. 20: —.
Den historiska utvecklingen av
den svenska reformationstidens
gudstjänstliv är med hänsyn till
den textuella sidan åtminstone till
sina huvuddrag någorlunda klar-
lagd genom framför allt Quensels
och Rodhes undersökningar. Quen-
sel har i sina » Bidrag till den sven-
ska liturgiens historia» tecknat
den svenska mässans utveckling
under reformationsårhundradet, och
Rodhe har genom »Studier i den
svenska reformationstidens. liturgi-
ska tradition» kastat ett oanat ljus
över tidegärdens ställning under
denna tid. I »Svenskt gudstjänst-
liv» har den senare författaren
dessutom givit en helhetsbild av år-
hundradets liturgiska utveckling.
Detta hindrar icke, att även om den
totalbild av den historiska utveck-
lingen, som vi äga, är tämligen rik-
tig, ännu många detaljer återstå att
utforska. Ett utomordentligt både
intressant och viktigt bidrag till be-
lysningen av den liturgiska utveck-
lingen under 1500-talet utgör Nat.
Franséns ovan nämnda arbete.
De svenska reformatorerna gingo
vid sitt liturgiska nydaningsarbete
fram efter huvudsakligen tvenne
linier. Vi kunna kalla den ena för-
svenskningslinien och den andra
reduktionslinien. Därmed är an-
tytt, vilken ställning till det medel-
tida liturgiska arvet som de intogo.
Deras avsikt var ej att skapa nytt
utan att rena det gamla från oevan-
geliska inslag och göra det begrip-
ligt för folket. Vad man kunde
återge på »förståndeligit mål», för-
svenskades. Vad som (huvudsak-
ligen av musikaliska skäl) icke
lämpligen kunde översättas, vraka-
des icke utan vidare utan bibehölls
på latin, i den mån man ansåg dess
bibehållande kunna tjäna guds-
tjänstlivet. Försvenskningsmetoden
kom framför allt till användning
vid mässan; beträffande officiet
följde man däremot huvudsakligen
reduktionslinien. Så kan hela re-
formationsårhundradets liturgiska
utveckling ur en synpunkt karakte-
riseras som en strid mellan latinet
och svenskan. Att svenskan skulle
avgå med segern, är naturligt, men
segern vanns först efter en hård
strid, vars utgång betydde en avse-
värd utarmning av gudstjänstlivet
både ur liturgisk och ur musikalisk
synpunkt.
I den mån vi kunna tala om
ett klassiskt skede i liturgiens histo-
ria under reformationsårhundradet,
skulle väl ett sådant representeras
av den bild av gudstjänstlivet, som
gives oss av 1571 års Kyrkoordning.
På Upsala möte 1593 upphöjdes ju
denna till symbolisk bok med av-
seende på både lära och kyrkoseder.
Den intager därigenom en enastå-
ende ställning i hela den svenska
reformationslitteraturen. = Vilja vi
lära känna den svenska kyrkans
egenart, ha vi därför att i första
rummet vända oss till denna skrift.
Icke i fråga om alla enskilda detal-
jer men i fråga om totalsynen måste
den få anses förebildlig för svenskt
gudstjänstliv.
Vad som för oss här är av sär-
skilt intresse, är att se, huru ange-
lägen Kyrkoordningen är att icke
minst i musikaliskt hänseende be-
vara arvet från fäderna. Så med-
gives i mässan bruket av (latinsk)
introitus, graduale och sekvens i
| 5
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
