Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
88
vid bemödandet att utbreda och för-
djupa koralmelodierna synnerligen
starkt. Man odlar koralmelodien i
alla dess former alltifrån den enkla,
fyrstämmiga, ackordiskt satta kora-
len med melodien i överstämman
och till den mångstämmiga polyfo-
na koralmotetten, ja ända till en
»koralkantat>, om man så vill, vari
många eller alla stroferna i psal-
men bliva »genomkomponerade» i
växlande tonsatser. Därjämte bliva
i full trohet mot Luthers avsikter
de gamla kompositionsformerna på
nytt bearbetade. Man börjar kom-
ponera musik även till delar av
mässan för gudstjänstligt bruk, och
motetter tillkomma i allt större
mängd över bibelspråk med både
tysk och latinsk text. Den musi-
kaliska stilen ger vid handen, att
inflytanden kunna spåras från ut-
omkyrkligt håll utan att dock ännu
få någon avgörande betydelse, vil-
ket först skedde omkring år 1620.
Ovan har antytts, vilken samhö-
righet som rådde mellan andelivet
i kyrkan och tonkonstens utveck-
ling, och huru enskilda personer, ja
konstnärssläkter, gripna av den rå-
dande tidsandan på det religiösa
området, fullbordade motsvarande
förvandlingar på det musikaliska
området. Detta träffar i all syn-
nerhet in på den konstnärssläkt,
som Michael Prcetorius tillhörde, en
man, vilken såsom ingen annan
denna tid uppbar den evangeliska
kyrkomusiken, ja gällde såsom en
auktoritet av första rang även på
musikens övriga områden, och som
i allra senaste tid tilldragit sig fack-
männens synnerliga intresse. Hans
fader, Michael Schultheiss (bet. by-
fogde, borgmästare, sedermera lati-
niserat Pretorius) var lärare vid
gymnasiet i Torgau och samtida
där med Joh. Walther, därjämte
personlig lärjunge till Luther och
Melanchton i Wittenberg. Hans
F. M. Allard
liv inföll mitt under lärostriderna.
Själv var han en ivrig anhängare
och försvarare av lutherdomen gent
emot den toleranta uppfattning,
som utgick från Melanchton. Han
fick också sota för sin ståndaktig-
het och bekännelsetrohet. Avsatt
från sin lärarebefattning i Torgau,
erhöll han först efter åtskilliga år
ett pastorat i Creutzburg ej långt
från Eisenach, blev snart fördriven
därifrån, senare dock återinsatt i
ämbetet, vilket han ånyo blev för-
lustig, enär han ej i ringaste mån
avvek från sin strängt lutherska
åskådning. Sin ålderdom tillbragte
han utan anställning i Torgau. Han
framstår som en kraftnatur, en rik-
tig själsfrände till Luther själv.
Under hans lyckligaste tid i
Creutzburg föddes år 1571 sonen
Michael, som skulle bliva en av den
evangeliska kyrkans största ton-
konstnärer. Vi veta ej mycket om
hans liv. Han växte upp i Torgau,
och hans ungdom synes hava varit
fylld av svår själskamp. Tillhö-
rande en familj, som var invecklad
i kyrkans Jlärostrider, hyste han
stort intresse för teologien, och han
har senare beklagat, att han ej blev
präst. Men mer än han skulle ha
kunnat med ordets vapen, blev han
med musikens makt en den evange-
liska lärans sannskyldige tjänare.
Redan i Frankfurt an der Oder, vid
vars universitet han studerade, blev
han organist. År 1589, alltså vid
18 års ålder, blev han medlem av
hovkapellet i Braunschweig-Wol-
fenbättel. Hovet uppehöll sig den-
na tid i Gröningen och levde på
stor fot, ett levnadssätt, som ej av-
tog i fråga om slösande prakt, när
det sedermera förflyttades till Wol-
fenbättel. Till den furstliga hov-
hållningen hörde alltid, att fursten
höll sig med ett förnämligt kapell,
och landsherrarna sökte därvid
överträffa varandra. Hovet vid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
