Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FP
Kyrkomusikaliskt från Köpenhamn 99
kyrkoskatten utgå medel även till
avlöning av kyrkokörens medlem-
mar. Storleken av de belopp, som
ställas till de olika kyrkornas förfo-
gande för detta ändamål, varierar
efter den avlöningsklass, till vilken
organisttjänsten räknas, på så sätt
att körens storlek är beroende av
organistlönens klass. Till kyrkokö-
ren vid en kyrka, där sålunda lö-
nen till organisten utgår efter för-
sta, d. v. s. högsta avlöningsklassen,
utbetalas av kyrkoskatten lön till
en kör på 10 personer. I de lägsta
avlöningsklasserna inskränker sig
körmedlemmarnas antal till 2 å 4.
Vill församlingen sedan ha större
kyrkokör, får den själv betala de
därmed förenade kostnaderna.
Genom denna avlöningslag är så-
lunda fastslaget, att kyrkokör skall
finnas. Men som regel synas kö-
rerna alltför små för att kunna er-
bjuda församlingarna större kör-
verk. Några församlingar hava
emellertid anställt sångare utöver
de av kyrkoskatten. avlönade. Vid
Vor Frue och Holmens Kirker t. ex.
finnas 14 sångare anställda, vilka
hava tjänstgöringsskyldighet så väl
vid söndags- som vid veckoguds-
tjänsterna.
Vad sålunda dessa relativt små
kyrkokörer ej kunna bringa till ut-
förande, bjudes dock av de frivilli-
ga körsammanslutningarna. På
några av dessa vill jag här nedan
göra mina läsare uppmärksamma.
Ceciliaföreningen,
den äldsta ibland dem, härleder sig
från 1800-talets mitt. Dess grun-
dare var Syngemester vid kgl. tea-
tern Henrik Rung, vilken i Italien
lärt känna renässansmusiken. Hem-
kommen grundade han 1851 C2&2-
ciliaföreningen för att göra denna
sång mera känd i Danmark. Under
1800-talets sista årtionde hade före-
ningen sin blomstringstid. Den äg-
de då flera tusen medlemmar, och
dess kör räknade 100 å 150 sång-
are och .stod vid denna tid under
ledning av grundarens son kgl. ka-
pellmästaren Frederik Rung. Re-
dan få år efter föreningens grun-
dande upptog kören dock på sina
program större körverk med or-
kester, av Bach, Händel, Cesar
Franck o. a. År 1887 stiftades
emellertid Czeciliaföreningens Mad-
rigalkör, såsom en del av förening-
ens verksamhet. Ur den stora kö-
ren uttogos genom prov 40 sångare
till tjänst i madrigalkören, vars
uppgift var a capella-sång, men des-
sa sångare tillhörde fortfarande den
stora kören. Föreningen ger årli-
gen tre konserter, och av dessa var
intill år 1915, då madrigalkören
upplöstes, en förbehållen denna kör.
Kören står för närvarande under
ledning av grundarens dotterson,
organist P. S. Rung-Keller. Under
detta sista år har den bragt till utfö-
rande Cesar Francks: Le beatitude.
I samband härmed må erinras
om det av Domorganist N. O. Raa-
sted sedan några år tillbaka grun-
dade och ledda
Bachsällskapet,
som emellertid: ägnar sig huvudsak-
ligast åt framförande av Bachs kam-
marmusik, instrumentalverk ’och
solosånger. Anknytning till äldre
dansk musik söker
Dansk Mensural-Cantori,
som grundades och fortfarande le-
des av organisten i Sundby Kirke,
Julius Foss. År 1910 fick denne
anledning undersöka det kungliga
Cantoriets stämböcker från 1541.
Musiklivet vid det danska hovet
stod uppenbarligen under senare
delen av 1500-talet och förra hälf-
ten av 1600-talet på en hög stånd-
punkt, och vid det kungliga Canto-
riet voro knutna åtskilliga framstå-
ende såväl från Danmark som från
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
